Kyrkorummet har likaså en korsformig plan med sakristia och kor i öster och vapenhus i söder. Orgelläktaren finns i väster. Korsarmarna är invändigt täckta av trätunnvalv och korsmitten av ett stjärnvalv i trä. På golvet ligger breda bilade golvbrädor i varierande storlek. I norra och södra korsarmen ligger brädgolvet med kortändorna mot öster och väster, i långhuset ligger brädorna tvärtom. Kyrkorummet präglas av senbarock och rokoko. Bänkinredningen kompletterades av Olof Persson Holm 1740. 1744 byggdes stjärnvalvet i trä av Jonas Granberg från Klövsjö, troligen efter inspiration av de gotiska stjärnvalven i tegel. En liknande välvning gjordes i Svegs kyrka av Jonas Granlund några år tidigare och kan vara en förebild för den som utfördes i Älvros. 1746 brädfodrades kyrkan invändigt och 1747 utfördes målningar på väggar och valv av Erik Nilsson Wallin från Sveg. Samma år brädslogs vapenhuset. Vapenhuset fick 1929-32 en ny väggpanel. Under den skall det enligt uppgifter finnas målningar av benknotor på timmerväggen, vilket innebär att brädslagningen från 1740-talet troligen inte finns kvar. På 1880-talet då den nya kyrkan var under uppförande revs en betydande del av kyrkans tak och väggar ned, men kompletterades på 1910-talet. Väggen i sydöstra hörnet av kyrkorummet timrades om helt 1929-1932 då den var genomrutten. 1991 utfördes konserveringsarbeten av inredning och interiör.
Entrédörren till vapenhuset är tillverkad av stående plank med tvärslå och enkelt lås. Insidan är målad med en bröstning i grått och med en röd list. Över bröstningen är dörren vitmålad med inslag av blåa tunna penseldrag samt på tvärslån målat blåa rundlar. Dörren inramas av ett rött dörrfoder. På dörren sitter spik på flera ställen vilka mer kan liknas vid märlor. Under den undre tvärslån är färgen borta. Vapenhusets golvbrädor är av varierande bredd och ligger i riktningen syd norr. Längs med golvet löper en profilerad golvlist målad i brunt. Väggarna täcks av smal slätspont troligen tillkommen på 1930-talet och är målad med en inte helt täckande färg i en grå kulör. Även taket är täckt av en smal slätspont med en smal längsgående taklist. Utrymmet är möblerat med ett bord, vykortsskrin, dörr med nät som används på sommaren samt en trave av gångmattor som vanligtvis ligger inne i kyrkan.
Dörren från vapenhuset in till kyrkorummet, har en rundbågig utformning. Dörrfodret är rött. Dörrtröskeln av trä är obehandlad. Dörrbladet är mot vapenhuset utsmyckat med två rundade ramar över varandra med text från vilka strålar går ut. Bakgrunden är målad blå medan ramarna och strålarna är röda. Texterna kommer från en psalm och predikan. Mellan dessa mönsterbildningar finns en liggande ram i samma färgsättning med de latinska orden Non omnes hint, qui calcant limina templi. MOCCXLVIL. Det smidda handtaget i järn och nyckelbrickan är bastant. In mot kyrkorummet har dörrbladet tre stående mycket kraftiga brädor. Dörren är fodrad med dubbel fodringslist samt brunt fårskinn. Två profilerade tvärslåar är delvis infogade i dörren. Ovanför vapenhuset sitter kopplade fönster med rundbågig avslutning. Glasen är blyinfattade. De har rött fönsterfoder men är inte öppningsbara. Fönstret skiljer sig från övriga fönster då det är två fönster med rundbågig avslutning med underliggande tre rektangulära fönster.
Vid restaureringen 1929-32 ombyggdes läktaren. Tidigare fanns det två mindre läktare på västra sidan av norra och södra korsarmen. Den bärs upp av volutformade pelare med marmorering. Trappan upp till läktaren är inbyggd och placerad i nordvästra hörnet. Dess sida utsmyckas av blomdekor. Den flyttades ut något från sin tidigare placering och fick nya trappsteg för att bli mer bekväm. På 1950-talet diskuterades det att återställa de två tidigare läktarna men det kom aldrig till utförande. 1929-32 sattes också en orgel upp på läktaren, byggd i början av 1800-talet, dekorerad med en Cecilia-tavla utförd i olja. 1987 genomgick orgeln en mindre reparation. Orgelfasaden har bemålning som överensstämmer med läktarbarriärens. Läktarbarriären är rak och målningsmarmorerad i blått och brunt. Den går fram så att den sträcker sig från södra till norra korsarmen. På barriären finns speglar med apostlarna som antagligen är från 1700-talet. På båda sidor om orgeln finns enkla, omålade träbänkar. Golvet sluttar nedåt.
I kyrkorummet finns fyra slutna bänkkvarter från 1764 varav kvarteret i sydväst minskats genom att bänkar tagits bort vid något tillfälle. Bänkarna är riktade mot mittgången samt koret. I räkenskaper omtalas även bänkar till kyrkorummet 1740. Bänkkrön samt pyramider utfördes av Jonas Granberg 1764. Bänksocklarna är tillverkade av omålade brädor och bokstöden bärs upp av konsoler samt fotbrädorna av en enkel omålad bräda. Bänkdörrarna har utanpåliggande spegelramar och speglarna är målade med olika sorters blommotiv i en ljus pastellskala. En del av blommotiven är målade under renoveringen 1929-1932 vilket redovisas av signatur. Emellan speglarna finna målade avlånga speglar med avfasade kanter och skuggningar, i en vitblå marmorering. Samtliga bänkar är numrerade. Gångjärnen är handtillverkade och fastspikade. Bänkarna är invändigt omålade. Ryggstöden är i överkant infogade i ryggstödets överstycke. Vid koret avlutas bänkkvarteret med en pyramid som är rikt utformad med en fackla högst upp samt ett rikt utformad bänkkrön i form av blommor och bladornamentik. I mitten är en tavla med text, anno på norra sidan och ett årtal på södra sidan omgivet av volutformad dekor. På 1950-talet fanns ett förslag om att göra bänkarna mer bekväma, det är dock oklart om åtgärden utfördes.
Väggarna består av stående brädor vilka är tillkomna under olika tidsperioder. De smala brädorna är ett resultat av brädslagning från 1910-talet samt renoveringen 1928-1930 men de oregelbundet breda brädorna på bland annat södra väggen till höger om utgången till vapenhuset är från 1700-talet. Det finns även på några andra få ställen väggar och målningar från 1700-talet bevarade. Under renoveringen 1929-32 kompletterades väggmålningarna vilket också redovisas med text direkt vid dekorationerna vilket diskret men ändå tydlig visar gränserna mellan äldre och nyare målning. Väggarna är utsmyckade med en målad bröstning i grått med röd omfattning. Över bröstningen löper en fris med växtornamentik i en skala av rödorange samt grågrön. 1700-talsfrisen finns till exempel bevarad på nordöstra sidan av altartavlan samt sydvästra sidan om dörren till vapenhuset. Nedre delen av bröstningen döljs i rummet av en hög omålad enkel golvlist. Taklisten är mönstrad i en skala av vitt med svarta kanter liksom pelarna från vilka valvribborna tar sin början. Under taklisten en mönstrad fris med band i grått och mönster i gult med nedhängande blommor, med undantag av södra korsarmens östra sidan där det inte finns några band eller blommor.
Korsmittens tak har ett avancerat ribbvalv som bärs upp av pelare i korsmittens fyra hörn. Valvkapporna är av brädor i olika bredd med gråmålad bakgrund på vilken moln i grått, vitt och svart är målade. Mönstret på pelarna går upp en bit på ribborna. Ribborna är sedan målade vita med röda kanter. Ribborna möts i takets mitt och avslutas av en rosett utskuren i trä. Från rundeln utgår en stjärnliknande mönster i rödorange kulör. I mitten av stjärnan vilken är vitmålad med blå kant hänger en takkrona ned vilken är tillverkad av hamrat järn. Rosetterna på ribborna är snidade av trä. Från kapitälen utgår förutom ribborna gördelbågarna, även de mönstrade liksom pelare och ribbor med röd kant i grå kulör. I gördelbågarna finns i mitten av mönstret en blomma. Ifrån korsmitten utgår korsarmarna där taken är uppbyggda som tunnvalv av brädor med molnmålning.
Fönstren i kyrkorummet är höga med en rundbågig avslutning med blyinfattat glas. Samtliga har rött fönsterfoder vilken följer fönstrets utformning. Fönstren i koret åt söder och norr är något högre än de två fönstren under läktaren. Tre av fönstren sträcker sig upp bakom läktaren åt norr, söder och väster. Då det inte finns någon el i kyrkan är rummet relativt mörkt. Ljus kommer in genom fönstren och porten, i övrigt är det en ljuskrona från taket samt lampetter för stearinljus på väggarna som ger kyrkorummet ljus.
Predikstolen med rokokoornamentik tillverkades av Jonas Granberg på 1760-talet. Den är placerad på gränsen mellan norra och östra korsarmen där koret ligger. Ljudtaket, vilket är förankrat i väggen, har en längsgående list av målade bevingade änglar och snäckskal med voluter och är marmorerad i olika nyanser av grått och rött. Målade tofsar hänger ned från en förgylld rosett. På undersidan av listen hänger en drapering i grönt. Ljudtakets innertak är målad i en blå färgställning från vilken en vit träduva hänger. Korgen är femsidig och smyckad med förgyllda apostlar på var sida. Mellan sidorna finns snidade voluter med grön bemålning och förgyllda detaljer. Trappan upp till predikstolen är krönt med en båge vilken är från 1600-talet.
Altaruppsatsen av trä tillverkad av J. Granberg 1747 i senbarock stil dominerar korets östra vägg. En röd draperimålning finns bakom altaruppsatsen. Den centrala altartavlan av Anders Höfwel 1687 (1667) har en bemålad och förgylld Kristus på korset mot en målad bakgrund av bräder. Ett volutformat, snirkligt och förgyllt ramverk med vegetativa former i trä omger altartavlan. Den kröns av en strålsol. Under restaureringen av kyrkan under 1930-talet rekonstruerades den röda draperimålningen nedanför taklisten på de delar av väggen som var borta. Ovan listen konserverades draperingen och retuscherades. Även Kristusbilden och ramen konserverades och bättrades. 1991 skedde en konservering av väggmålningarna. Den femsidiga, raka altarringen är sluten med ingång i norr. Altarringen är upphöjd ett steg från korgolvet. Knäfallets sockel har en brun färgsättning och är klädd med ett beige tyg. Den marmorerade barriären är indelad i fem fält varav den mittersta har en inskription. Med sina raka kanter och fyllda ramverk blir den en märkbar konstrast mot den övriga inredningen och kyrkorummet. Altarbordet är byggt av spånskivor och är täckt med dukar samt ett antependium vilken även täcker sidorna på altarbordet. På norra sidan av altaret finns en dörr till sakristian.
På södra väggen i koret sitter ovan södra korbänken ett altarskåp i trä från 1600-talet. Målningen i mitten föreställer Jesu dop och flankeras på dörrarna av evangelisterna. Korbänken sträcker sig runt hörnet mot öster. Nummertavlan är placerad på östra väggen. Den konserverades under 1930-talet. Dopängeln av trä är tillverkad 1779 och är placerad framför trappan upp till predikstolen. Den har vit bemålning. Dopänglar var vanligt förekommande under 1700-talets andra hälft och fram till tidigt 1800-tal i Jämtland och Härjedalen och finns representerade i ett flertal kyrkor i länet.
Sakristian ligger bakom koret i öster. Dörren är bred och enkelt utförd av plank med en hög dörrtröskel. Rummet har ett tredingstak av breda brädor och golvet är av breda plankor med en längsgående sockel. Väggarna täcks av slätspont i olika bredd med en i underkant profilerad list som markerar takets början. I hörnet nordöst står en öppen spis vilken enligt skriftliga källor byggdes delvis i tegel 1839. Källor omtalar att skorstenen renoveras 1849. Sakristians enda ljusinsläpp kommer från fönstret i öster. Det har breda mörka fönsterfoder och innanfönster.
1945 installeras värmeledningar i kyrkan men slutade att användas 1962. Kyrkan har idag varken värme eller el utan används endast under sommartid. Längs väggarna syns den fortfarande befintliga värmeledning, ibland dolda av träsocklar.
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
