Hytt- och hammarområde

Hytt- och hammarområde, 320 x 290 m (N–S) bestående av 1 masugn, 1 rostugn, 1 slaggvarp, 8 husgrunder, 2 släntmurar, 1 kanal, 1 ramp, 1 kolhög, 1 stenbrott och 1 dammvall samt 1 malmbacke och 2 färdvägar.
Masugnsruinen, i områdets centrala delar, kvadratisk 11 x 11 m (N–S) och intill 3,5 m hög, kallmurad av gråsten med järnförband. På N och S sidorna är utslagsöppningar 2–3,5 m breda, 1,5–3 m höga och 3,5 m djupa. På Ö sidan finns en liknande öppning, troligen för blästerformar. Över öppningarna finns järnbalkar och sandsten. På SV och SÖ hörnen kvarstår 2 stycken ca 2 x 2 m stora och ca 7 m höga slaggstenspelare. Rester av liknande finns på de NV och NÖ hörnen. Pipan är ca 3 m i diameter och sannolikt murad av tegel och är numera täckt av ett koniskt trälock. Den omgivande husgrunden är ca 28 x 28 m och har omedelbart V om ugnen haft en vattenränna. I husgrundens SÖ del är en replika av den äldsta typen av bessemerkonverter uppställd.
Rostugnsruinen, belägen ca 25 m NV om masugnen, är rund 10 m i diameter i botten och upptill 6 m i diameter stor samt 0,8–1,5 m hög. I kanten och omedelbart under torven finns talrika slaggstenar och tegel. Runt platån ligger rikligt med övermossad sten. Övermossad och beväxt av lövträd och lövsly. Rostugnen fanns inte här enligt karta 1802, men fanns enligt minnesbild av boende.
Malmbacken kallas en ca 60 x 45 m stor, plan yta (NÖ–SV) som ligger N om rostugnen. Flera släntmurar av slaggtegel i flera nivåer finns i ytans S och SÖ slänt. Beväxt av gräs. Stora björkar och yngre granar finns i kanterna. Malmbacken finns inte noterad på karta 1802 men i en minnesbild från boende. På minnesbilden ledde en slags ramp mellan Malmbacken och rostugnen, men ingenting som är synligt idag.
En släntmur är belägen 15 m SV om rostugnen. Muren gör en U-form (Ö–V och N–S) och är totalt ca 30 m lång, 0,8 m hög, kallmurad av 0,4–0,8 m stora, huggna stenar i 2–3 skikt. Stenarna har spår av rundkil. N och Ö om denna finns slagg och tegel och ytan närmast S om släntmuren är fylld med slagg. Släntmuren är övermossad och på ytan framför växer grova tallar. På platsen intill släntmuren stod möjligen en ångmaskin enligt minnesbild från boende. Ingen byggnad på karta 1802.
Källare, belägen 15 m V om rostugnen, är 3,5 x 3 m stor inre mått (Ö–V) med 1,3 m höga kallmurade kanter av 3–4 skikt huggen sten med skolsten och med en 2,5 m bred öppning mot S. Anlagd mot moränkant i N. Källaren har inte haft stenvalv. Övermossad och beväxt av en stor björk i öppningen.
Intill och Ö om rostugnen är en slaggstensgrund belägen i områdets N ände. Grunden är ca 25 x 12 m stor (NV–SÖ), kallmurad av 3–4 skikt slaggtegel, bl a på järnbalkar rakt över en bäck. Slaggteglen är 0,3 x 0,3 x 0,6 m stora. Byggnadens långsidor har slaggtegel i trappstegsformation. Byggnadens kortsida i NV rakt över bäcken har 4 skikt slaggtegel och är ca 1,3 m hög och 1,5 m bred. Flera vinklade slaggrunder på åns V sida ansluter mot den stora byggnaden. I grundens Ö del är 2 fördämningar. Övermossad och beväxt av lövsly. Ingen byggnad på karta 1802, men en byggnad enligt minnesbild av boende.
Mellan slaggstensgrunden och Hyttdammen är en dammvall, 45 m lång (NV–SÖ), 3 m bred upptill och 10 m bred nedtill samt intill 2,5 m hög på luftsidan där den är stensatt av natursten, men delvis raserad. Dammvallen är en jord-och stendamm med två dammöppningar. Den NV öppningen är 2,5 m bred och har idag en betongtrumma samt kallmurade stensatta kanter av huggen sten i 2–4 skikt och som övergår i en 15 m lång och 0,8–1,2 m bred kanal med kanter av huggen sten. Den SÖ öppningen var tidigare ca 3 m bred, och finns på karta 1802, men igenfylld med diverse sten efter 1802. I SÖ kanten av dammvallen fanns 1802 2 stycken ”Röstgröpper”, idag troligen igenfyllda. Från den SÖ öppningen ledde en ca 15 m lång kanal (NÖ–SV) ned till ett vattenhjul som drev en kross, enligt minnesbilder av boende. ”Här uppger Aug. Hedman, att pojkar dragit upp dammluckan vid en bessemerblåsning” enligt minnesbild.
Plats för husgrund, som enligt uppgift ska ha varit ett ”Contoir af Träd” beläget intill och S om Hyttdammens S strand. Finns på karta från 1802 men är nu helt borta. Riven och sedan överfylld. Ytan beväxt av lövsly och grova björkar.
Intill och S om kontoret fanns 1802 ett område ”Malm och hvedplats”.
Genom området rinner en bäck som delvis kanaliserats. Kanalen är ca 75 m lång (N–S) och 1 m bred, kallmurad av natursten i vissa delar och 4 skikt slaggtegel i andra delar. Kanalen går in under järnvägen och där är ett valv av 7 slaggtegel. N om grusvägen delas kanalen i 2 olika grenar, 0,8–1,2 m breda, kallmurade av natursten i 2–4 skikt. Stenarna, 0,5–1 m långa och 0,5 m höga, i kanalväggarna har bearbetats med bredkil. Den Ö kanalgrenen nästan helt borta från masugnen och norrut, raserad. Delar av kanalkanterna är helt övermossade och gräsbeväxta. Grova björkar och lövsly växer på kanalkanterna. Kanalen finns på karta 1802.
Kolhusgrund belägen i områdets NÖ del, ca 40 m Ö om masugnen, består av en 50 x 20 m stor (Ö–V) grund med ett flertal raserade 1 x 1 m stora slaggtegelpelare uppmurade med ca 5 m mellanrum. Den SÖ grunden är 1,2 m hög som högst, kallmurad i 4 skikt slaggtegel. Stenpelaren i SÖ är bäst bevarad, ca 6,5 m hög och är byggd av 21 skikt slaggtegel och maskinslaget tegel. I pelaren finns 3 stycken hål för träbjälkar, 0,2 x 0,2 m stora med 2,1 m mellanrum. Kraftigt beväxt av lövsly, granar och nedfallna träd. Kolhuset finns inte på karta 1802, men väl en ”Kohl bedda”, d v s troligen en yta för kollager men utan tak. Kolhuset noteras i en minnesbild.
Ramp belägen ca 25 m Ö om kolhusgrunden, har ett kallmurat fundament, 17 x 6 m stort (N–S) och 1,5–2 m högt av 3–4 skikt natursten Några stenar har borrhål och har spräckts. Fundamentet sluttar mot NÖ. Fundamentet utgör den Ö delen av en längre ramp som ledde fram till kolhuset. Det finns antydan till stödfundament på marken mellan det kallmurade fundamentet och kolhuset. Övermossad och beväxt av löv- och barrsly. Rampen finns inte på karta 1802 men i minnesbild från boende.
Ca 10 m Ö om kolhuset är en kolhög, oregelbunden ca 8 m stor och 1,3 m hög. Troligtvis urgrävd, hålrum i mitten 4 x 4 m stort och 1,2 m djupt. Högen har en 1,5 m bred öppning i NÖ. Övermossad och beväxt av stora granar.
Stenbrott beläget 20 m Ö om kolhögen. Inom en ca 10 m stor yta finns flera spräckta stenar, intill 1,3 m stora, utan några synliga borrhål. Övermossade.
Husgrund belägen i områdets Ö del och 45 m Ö om kolhögen är 20 x 8 m stor (Ö–V) med intill 1,5 m tjocka och 1,6 m höga grundmurar. Grunden är kallmurad i 2–3 skikt kilsten. I den V delen består grunden av en lägre stenmur. I Ö gaveln är en 1 m bred öppning. Innanför yttermuren i grundens mittaxel finns 3 stycken 5 x 5 m stora och 1,8 m höga, kallmurade fundament av kilsten i 3–4 skikt. Stenarna är intill 1,5 m långa och 0,6 m höga. Runda borrhål i stenarna men inget synligt smide. Hela husgrunden är överväxt av lövträd och lövsly och fundamenten övermossade. Grundmurarna är höga och har stora dimensioner. De kan från början ha utgjort en industribyggnad med oklar funktion, men finns inte på karta 1802. År 1855–1857 byggs på denna grund en arbetarbostad med namnet Sexbo. Byggnaden nedmonterades vid 1870-talets slut och flyttades till Långshyttan.
Husgrund med oklar funktion men möjligen ett kontor, belägen 35 m SÖ om masugnen, intill och Ö om grusväg. Grunden är kallmurad av slaggtegel i 1–2 skikt, synlig i S änden. Grunden är överfylld av slagg och delvis bortgrävd av väg. Grunden finns inte på karta 1802, men i en minnesbild från boende.
Strax S om husgrunden är en 13 m lång (Ö–V) färdväg, 2,5 m bred i V delen, något avsmalnande mot Ö, och där N sidan är stensatt med 0,3–0,4 m stora stenar. Vägen leder från grusvägen upp mot slaggvarpet.
Anslutande till färdvägens Ö ände är en släntmur, 27 m lång (N–S). Den är kallmurad i 1–5 skikt av slaggtegel och finns mot slaggvarp i Ö. Delvis övermossad och beväxt av lövträd och lövsly.
Husgrund ligger mellan grusvägen och släntmuren. Grunden kan vara en våg- och redskapsbod och är idag synlig 7 x 7 m stor (Ö–V), men som våg- och redskapsbod betydligt större (N–S). Grunden är kallmurad av slaggtegel i 2 skikt, synlig i S kanten, delvis utrasad 0,8–1 m bred och 0,3 m hög. Belägen intill och Ö om grusväg. Övermossad och beväxt av grova aspar och lövsly. Grunden finns inte på karta 1802, men i en minnesbild från boende.
Husgrund är belägen 30 m S om masugnen, på grusvägens V sida och intill och Ö om kanalen. Grunden har oklar storlek, men är möjligen ca 20 x 10 m stor (N–S) med en 2,5 m bred och 0,4 m hög vall med tegel i S. I N är en oregelbunden hög, 2,5 m stor och 0,6 m hög, med bland annat tegel, möjligen ett spisröse. Mot kanten finns en mindre hög med slaggtegel. Grundens V del mot kanalen är kallmurad i intill 5 skikt med mestadels natursten men också slaggtegel. Mellan högarna i N och S finns en något förhöjd yta. Övermossad och beväxt av lövträd och lövsly. Detta kan möjligen vara blåsmaskinshuset. Grunden finns inte på karta 1802, men i en minnesbild från boende.
Husgrund är belägen 70 m S om masugnen, intill och V om kanalen. Själva grunden svåridentifierbar, men ett 3 m i diameter stort och 1,3 m högt spisröse byggt av murtegel och slaggflisor syns. Helt överväxt av lövträd och lövsly. Kan vara en kontorsbyggnad. Finns inte på karta 1802. men i en minnesbild från boende.
Slaggvarp, inom en ca 260 x 200 m stor yta på båda sidorna om masugnsområdet och grusvägen finns masugnsslagg och smidesslagg. I områdets V del är slaggvarpet 2,5–3 meter högt. I områdets Ö del är slaggvarpet intill 2 m högt och slaggen har delvis använts för att fylla ut ett låglänt parti ned mot sjön. Slaggen utgöres mest av grön, genomskinlig slagg samt främst i N delen även vanlig blå och grå, porös hyttslagg. Högen är till stor del övertorvad och beväxt av olikåldrig barr- och lövträd samt lövsly. På delar av slaggvarpet leder ett järnvägsspår.
Järnvägen, ca 300 m lång (NV–SÖ), parallellt med och 25–30 m V om grusväg. I de S delarna leder järnvägen i en vägskärning med 3 m bred botten och intill 1,5 m djup, och med 2–2,5 m breda och 0,5–1 m höga vallar på sidorna. I vallen finns tegelskräp och slagg. Järnvägen övergår i de N delarna till en 2,5 m bred uppbyggd bank med 0,4¬–0,7 m breda och 0,2–0,3 m djupa diken. Banken är fylld av slagg. Vallen smalnar av närmare masugnen i N och blir 2 m bred i toppen. Här syns avtryck efter slipers med 0,6–0,9 m avstånd. Järnvägen ansluter till sjöstrand i S och Edske masugn i N. Järnvägen skärs av en grusväg på 2 ställen. Vallarna är beväxta av grova björkar och lövsly. Trolig tillkomst av den hästdragna banan är strax efter 1868 och den var i bruk till 1880. Vagnarna kunde rullas på och av pråmar vid Edskens strand.