Stegelhjul

Del av stegelhjul från Bureå avrättningsplats.
Gåva av kronolänsmannen J O Grenholm, 1891.

Stegling skedde efter att den dömde avrättats. Personen kunde till exempel först hängas eller halshuggas varpå kroppen styckades upp i olika delar som därpå placerades på stora hjul som sattes upp horisontellt på pålar, som avskräckande exempel. Metoden användes ända in på 1820-talet men avskaffades 1841.

Ur Västerbotten 1936 av G Renhorn
På Bureheden förlades avrättningsplatsen strax söder om den plats där gamla vägen från Istermyrliden möter gamla kustlandsvägen. Där bortröjdes skogen, så att en rund glänta av ungefär 20 meters genomskärning bildades på den jämna hedmarken. Sedan röjdes en bred gata fram till landsvägen, så att såväl stupstocken som steglet därifrån voro synliga.
När en avrättning skulle ske, uppbådades bönder från tiotals byar i trakten för att, försedda med långa störar, "stå spetsgård".
Ännu mot slutet av 1800-talet kunde man vid besök på Bureheden göra sig en klar föreställning såväl om gläntans storlek som om stupstockens läge och spetsgårdens omfång. Stupstocken och stegelhjulet funnos då delvis kvar och resterna av de stavar som använts vid spetsgården och som kvarlämnades efter varje avrättning, lågo i spridda hopar på platsen.

Enligt Renhorn miste tre personer sina liv på Bureheden. åren 1827-1836. Den förste var samen Nils Persson från Auktsjaure i Arvidsjaur, som dömts till döden genom att halshuggas och steglas för att ha mördat en nybyggare,
I november 1830 avrättades den 22-åriga änkan Sara Greta Persdotter. Sara Greta var dömd för att ha mördat sin 8 månader gamle son.

Den tredje och sista som avrättades på Bureheden var den 27-årige inhysesmannen Nils Petter Person Sandström från Storkåge. Nils Petter hade strypt sin hustru och skulle därför sona sitt brott genom att själv mista livet. Nils Petter halshöggs den 9 november 1836 och det var sannolikt också den näst sista avrättningen i Västerbottens län.

Senare har det framkommit att även en fjärde person kan ha avrättats där Anders Nilsson från Stryksele 18280222, han skall ha avrättades för blodskam (incest). I Nättidningen Rötter ställer man frågan om avrättningen skedde i Umeå. Men det är osäkert. Även hans dotter dömdes till döden men hon blev sedan benådad till 2 års tukthus i Stockholm.

De två första avrättningarna utfördes av soldat Häll från Innervik och den sista av "Gammel-Gyll’n" från Umeå. Vid avrättningarna bar de en svart kåpa som tecken på sin yrkestillhörighet samt guldörhängen i form av små bilor. Ur Bureå, en historisk guide.