hejnum kyrka

Omkring 1200 uppfördes en liten stenkyrka på platsen, med absidkor i öster och långhus i väster. Båda byggandskropparna dekorerades utvändigt med en rundbågefris med figurreliefer. Ett par decennier senare tillfogades ett torn i väster. I mitten av 1200-talet byggdes ett nytt långhus som nästan helt täckte den lilla absidkyrkan, slutligen uppfördes ett nytt kor med sakristia. I dessa nya byggnadsdelar återanvändes figurrelieferna som dekoration. Invändligt dekorerades kyrkan med muralmålningar i valv och på väggar som ett par decennier senare målades över med Kristus som världsdomare ovan triumfbågen. Omkring 1450 dekorerades kyrkan med muralmålningar målade av den berömda passionsmästaren.

Sedan byggnadstiden har inga större förändringar skett med kyrkan, tornhuven byggdes om 1624, ett fönster togs upp i anslutning till predikstolen i slutet av samma århundrade. 1810 reparerades tornhuven, och 1914 lades golvet i kyrkan om.

De senaste restaureringarna
Kyrkan restaurerades in- och utvändigt 1960 efter förslag av arkitekt Olle Karth, Visby. Vid denna restaurering fann man bl.a. medeltida muralmålningar, dessa togs fram och konserverades, somliga var dock så illa medfarna att de återigen kalkades över, detta arbete utfördes av E. Olsson.
Kyrkans senaste yttre restaurering gjordes 1988 efter förslag av arkitekt Jan Utas, Visby, då takteglet lades om, samtidigt gjordes fasaderna rena respektive putsades.

Väggarna och valven är invändigt i kyrkorummet och i sakristian putsade och vitkalkade. Koret täcks av ett kupolartat kryssvalv, långhuset av två. Sakristia och ringkammare täcks av vardera ett tunnvalv.

Muralmålningar från medeltiden finns i kor- och långhusvalven, liljor över sakramentsskåp och piscinanisch samt på korets norra mur vid triumfbågsvederlaget. Ovan triumfbågen ett livsträd flankerat av änglar med rökelsekar. Delar av passionsmålningar på korets södra mur. På ringkammarens södra mur en lilja med två mot figurer, dessa är också ristade. Kvadermålning i triumfbågen samt devis kring fönster och portaler.

I kyrkorummet finns dessutom tre runristningar i putsen, innanför predikstolstrappan, en ovanför bänkkvarteret på långhusets södra sida, samt en vid orgelpodiet på samma sida.

Ringkammaren är avdelat med ett plank i syd-nordlig riktning, så södra sidan finns en liten avbalkning vilket används som förråd, där är också el-centralens undercentral placerad.

Murverk
Långhuset stöds dels med en strävpelare placerad på dess norra sida, dels med två dragstag.

Golv, bjälklag, trappor
Hela kyrkorummet är belagt med trägolv med undantag av korets östra del vilket är belagt med kalkstenshällar, gravhällar samt en häll med piscina. Även sakristian har trägolv.

Vindarna når man via ett sekundärt upptaget hål i tornets valv, vilket täcks av en brandlucka och nås via en trästege. Vidare leder trästegar upp till tornhuven. Tornhuven har stegar och vilplan av trä. På långhusvinden finns i mitten en landgång. Koret saknar inspektionsbryggor.

Sakristivinden når man genom en öppning i dess västra gavelmur.

Fast inredning
I koret finns altare med altaruppsats samt ett rakslutet altarskrank. Den fasta inredningen utgörs av bänkkvarter som löper utmed långhusets båda långväggar, i dess sydöstra hörn står en predikstol. I långhusets västra del finns ett orgelpodium.

Kyrkan består av kor med sakristia, långhus och ett lågt torn i väster.

Ytterväggar
Väggarna är uppmurade av kalksten, tornet med fint huggna kvadrar och smala fogar. Långhusets stöds på norra sidan av en strävpelare, även den av kalksten. Utspridda över korets och långhusets murar finns delar av en rundbågsfris med figurscener. Tornfasaden har tre runinskrifter. Dessutom finns det tre konsoler, en vid sydvästra långhusfönstret, två på tornets västra fasad vilka flankerar ljudgluggen.

Tornhuv och yttertak
Tornhuven är av sedvanlig gotländsk, åttkantig modell, klädd med snedkantade bräder (s.k. tornpanel). Panelen är utvändigt tjärad. Höjden till flöjeln är ca 34 m. Stommen är tillverkad av sågade och bilade virken, bl.a. högbenen är sågade. Spiran kröns av en vindflöjel. Huven har plåtbleck spikade över samtliga kanter.

Kyrkklockan hänger i tornets klockvåning. Vattendäcket under klockan består av ett trädäck klätt med asfaltpapp utan ränndal med utkastare åt norr. Plåtlucka över uppgångshålet.

Yttertaken på långhus, kor och sakristia täcks av enkupigt lertegel på täta undertak av råspånt och asfaltpapp. Långhuset och sakristian har enkla vindskivor av trä. Långhuset har på nocken i öster en skorsten. Strävpelaren täcks av ett faltak. Långhusets takfall är tätade med blyplåt mot omgivande murverk.

Långhusets och korets gotiska takstolar består av bilade virken.
Sakristians pulpettak består av bilade virken, lagningar och förstärkningar utförda av sågade virken, högbenen har offerreglar.

Hängrännor av plåt (svarta) finns på långhusets båda takfall, på korets södra takfall och på sakristians norra takfall. Stuprör (vita) finns på södra fasaden mellan de båda byggnadskropparna. På norra sidan finns ett stuprör från sakristians och ett från långhusets nordöstra del, det senare med utlopp på sakristans tak.

Fasader
Fasaderna är spritputsade med kalkputs och vitkalkade, tornet samt hörnkedjor, omfattningar och rundbågefrisen är undantagna från puts, dessa består av fint huggen kalksten. Torn och långhus har en profilerad sockel upptill skråkantad, långhusets sockel dock något högre. Kor och sakristia har enkel skråkantad sockel.

Fönster
Fönstren i kyrkorummet är spetsbågiga med undantag av öppningen vid predikstolen i långhusets SÖ hörn som i det närmaste är kvadratiskt. De spetsbågiga öppningarna är försedda med blyspröjsade fönster, har omfattningar och solbänkar av kalksten. Kyrkorummet har tre kopplade fönster mot öster, fyra fönster mot söder, varav ett är placerat i koret och tre i långhuset som också har rummets enda nordliga fönster. Sakristian har ett litet rundbågigt fönster mot öster och ett snickerifönster mot norr, det senare har invändigt ett järngaller. De blyinfattade glasen är insatta direkt i stenkarmarna. Öppningen vid predikstolen har träbåge med blyinfattade glas. Samtliga öppningar är försedda med bleck av bly(?)plåt.

Tornets ljudgluggar är rundbågiga, en åt vart vädersträck, den östra döljs dock av långhusets tak. Omfattningar, bågar och kolonetter av kalksten. Gluggarna är försedda med fågelnät på träramar, och solbänkarna är klädda med två lag falar.

Koret och sakristians vind har vardera en ljusglugg. Tornet har en rundbågig öppning på västra fasaden.

Portaler
Portalerna (4 st.) är huggna av kalksten. Kor- och långhusportalerna är spetsbågiga, den norra av de senare är kyrkans huvudingång, tornportalen är rundbågig och mycket enkel. Långhusets södra portal med ett språng med kolonnett och fågelkapitäl. Långhusets nordportal är tvåsprångig med kolonnetter vilka i arkivolten motsvaras av rundstav. Trifolieformad tympanon med innerst rundstav på konsoler. Vimperg putsad, täckt med kalkstenshällar. Korets portal flankeras av två kolonnetter på var sida, arkivolten med motsvarande rundstav. Konturerad tympanon med mantel, båda med palmettblad i hjässan, den senare med huggen dekor. Oputsad vimperg, täcks av kalkstenshällar. Portbladen har utvändigt tjärsmord panel lagd i fiskbensmönster.

Sakristians vind når man genom en rundbågig öppning mot väster, dessutom har tornets västfasad en rundbågig öppning vilken leder in till dess första våning. Båda med enkla portblad, tjärsmorda.