Balkbro

Vid krigsutbrottet 1939 hade Sverige (med undantag för järnvägskrigsbro 1) krigsbroar för 3, 7 och 15 tons trafik, alla på flytande mellanstöd. Den svenska stridsvagnen m/1942 som vägde 22,5 ton, och pansarkanonvagn m/1943 på 24 ton ställde dock krav på större bärighet.

Lösningen blev balkbromateriel 1 som kom i mitten av 1940-talet. Med spännvidden 25 meter tog den 25 tons last, medan en på 33 meter klarade 15 ton. För att öka bärigheten kunde bron förses med en speciell förstyvning undertill. Med denna blev 39 meter den största spännvidden för en last på 25 ton.

Tillverkare var bland andra Gävle varv och Götaverken. På grund av det i konstruktionen ingående högklassiga stålet (ST 52) var bron den lättaste i världen för motsvarande belastningspåkänningar. Den ersattes redan i början av 1950-talet av balkbromateriel 2 (Bailey Bridge).

Den aktuella bron var tidigare placerad över en bäckravin (Råbäcken) vid skjutbanorna i Bjässbergsområdet söder om Boden.