Type of object <itemType> |
Building |
Beskrivning <itemDescription> |
-
Den gregorianska kalendern påbjöds av påven Gregorius XIII år 1582 och är numera införd i de flesta länder. I Sverige infördes den 1753. I den julianska kalendern var varje år, vars årtal var jämnt delbart med 4, skottår. Den gregorianska kalendern ("nya stilen") gjorde det undantaget, att av de jämna hundraåren (1700, 1800, 1900 osv) endast de som är jämt delbara med 400 skulle vara skottår. Grup...
Visa hela
Den gregorianska kalendern påbjöds av påven Gregorius XIII år 1582 och är numera införd i de flesta länder. I Sverige infördes den 1753. I den julianska kalendern var varje år, vars årtal var jämnt delbart med 4, skottår. Den gregorianska kalendern ("nya stilen") gjorde det undantaget, att av de jämna hundraåren (1700, 1800, 1900 osv) endast de som är jämt delbara med 400 skulle vara skottår. Gruppnamn — ur almanackan. Omringar en grupp punkthus i tolv till tretton våningar omgivna av lamellhus i tre till fyra våningar samt en kiosk.
Stäng
|
Utställningsdel / utställd i <itemDescription> |
|
Inventering / ingår i <itemDescription> |
|
Tidpunkt / byggår <itemDescription> |
|
Presentationstext <itemDescription> |
-
HISTORIK Området bebyggdes 1956 av Göteborgs Stads Bostads AB. Sven Brolid och Jan Wallinder var ansvariga arkitekter. Idén bakom den trekantiga planlösningen i punkthusen handlade om att fånga upp dy...
Visa hela
HISTORIK Området bebyggdes 1956 av Göteborgs Stads Bostads AB. Sven Brolid och Jan Wallinder var ansvariga arkitekter. Idén bakom den trekantiga planlösningen i punkthusen handlade om att fånga upp dygnets soltimmar – den sämsta lägenheten har 50% fler soltimmar än ett vanligt kvadratiskt punkthus. Trekantsplanen minimerar också antalet hörn vilket gör den mer ekonomisk att bygga. Ändå fick den ingen efterföljd. Ursprungligen var Lyktan, som var en kiosk, nästan helt inglasad och som en port till området menad att lysa upp vägen från spårvagnen. Den hade balkong och ett för tiden modernt golvvärmesystem. En neonskylt upplyste om byggnadens namn. Arkitekten Sven Brolid hade en idé om områdets karaktär som en medeltida by, med Lyktan som portal. Fram till 1975 drevs lyktan som kiosk, sedan som kontor, men har stått tom sedan 1995. Området uppmärksammades på 1950-talet och besöktes av såväl utländska stadsplanerings- och arkitekturintresserade turister som kung Gustav VI Adolf. MOTIVERING Helhetsmiljön med ”tegelmuren” och punkthusen är i stort välbevarad och utgör ett representativt exempel på omsorgsfullt utformad 1950-tals boendemiljö, en grannskapsenhet som även har varit internationellt uppmärksammad. Punkthusen utgör Kortedalas landmärke på håll, på sin tid mycket uppmärksammade för sin arkitektur. Lägenheterna är väldisponerade med milsvid utsikt. Den trekantiga planformen är ovanlig, ett av 1950-talets många experiment för att hitta ständigt bättre lösningar. Kiosken Lyktan står som representant för en viktig funktion i folkhemmets Sverige. Bostadsområdenas små butiker var väl besökta för inköp av vardagliga förnödenheter. Miljön ingår i sammanställningen Moderna Monument. BESKRIVNING, KARAKTÄR Området är högt beläget i Kortedalas södra del. Bebyggelsen är en kombination av låga lamellhus och höga punkthus. Lamellhusen i tegel bildar en ringmur kring höjden med punkthusen (jfr italienska bergsstäder). Byggnaderna har på sätt och vis införlivats i terrängen som präglas av barrträd och berg som går i dagen. Lamellhusen är svagt böjda och följer topografins form. De är uppförda i tre till fyra våningar med flacka pulpettak. Fönstren är placerade i fasadliv och ordnade symmetriskt. Utsidan är slät och sluten medan insidan är mer varierad med små balkonger. Punkthusen är i tolv till tretton våningar med triangelformad plan. De spetsiga hörnen upptas av balkonger eller höga ateljéfönster. Entréerna är placerade i ett av hörnen, indragna i fasaden och flankerade av två halvkolonner. Byggnaderna har sluttande tak som kommer sig av att också trapphusen är trekantiga med ett ljusschakt i mitten och trappor på två sidor. Lägenheterna är på varje våningsplan halvplansförskjutna i förhållande till varandra. I den inre delen av området är naturmarken delvis sparad. I anslutning till byggnaderna finns parkeringsplatser och det har även uppförts enkla garagelängor. Kiosken Lyktan; bildar en elegant port till bostadsområdet Gregorianska gatan. Över en bergsklyfta spänner en ”betongbro” som bär upp den lilla, lätta byggnaden. Fasaden är av gulmålad eternit. Två trappor leder in mot ingångar från husets olika hörn och vid foten finns även en liten stenlagd yta som var avsedd för kafégästerna. GENOMFÖRDA FÖRÄNDRINGAR Trekantshusen var från början slätputsade, men fick på 1980-talet en plåtinklädnad. Balkongerna glasades in. En butiksbyggnad inom området är riven. Lyktan har förlorat sin balkong och sin skylt.
Stäng
|
Namn / byggherre <itemDescription> |
|
X-koordinat/latitud / i rikets nät <itemDescription> |
|
Y-koordinat/longitud / i rikets nät <itemDescription> |
|
Gata/adress <itemDescription> |
|
Gata/adress <itemDescription> |
|
Byggnad <itemDescription> |
|
Fastighetsbeteckning <itemDescription> |
|
Fastighetsbeteckning <itemDescription> |
|
Fastighetsbeteckning <itemDescription> |
|
Fastighetsbeteckning <itemDescription> |
|
Fastighetsbeteckning <itemDescription> |
|
Event <context> |
-
Ritad av Brolid, Sven, Wallinder, Jan, 1915-2006.
|
Sakord<itemName> |
- bebyggelse
- bostadsbebyggelse
|
Subject <subject> |
|
Bebyggelse-id <itemNumber> |
-
Gregorianska gatan : Kortedala 27:3, 28:1, 29:2, 30:1, 31:2-4
|
Bebyggelse-id <itemNumber> |
|
Metadata rights <itemLicense> |
|
Source <presOrganization> |
Göteborgs stadsmuseum |
Link to source <url>
|
|