Den förlorade sonen, 1997, Den förlorade sonen

Ingår i "Svenska balettklassiker". Dansverket den förlorade sonen brukar kallas vår svenska nationalbalett. Utifrån dalmålningar med traditionella motiv gjorde Ivo Cramér en dansad version av den bibliska berätteslen med inspiration hämtad från folkdansen. Lille Bror Söderlundh skrev musiken till ursprungsversionen 1946. När baletten sattes upp på Operan i Stockholm 1957 skrev Hugo Alfvén musiken. Det är denna version som instuderades av Göteborgsoperan 1997. ("Ur
Ivo Cramér - en mästare i dans och teater" av Lis Hellström Sveningson för Göteborgs stadsmuseum)

Uppsättningen från Göteborgsopern 1997 sattes återigen upp på Operan i Stockholm 2003. Samma danskostymer användes i Stockholm varför många av dom är märkta med dubbla etiketter med olika namn. Kostymerna är registrerade och insamlade efter dansarna på Göteborgsoperan 1997 som var de ursprungliga användarna.

Dansare 1997
FADERN: Ivor Howard
SONEN: Mattias Suneson
BRODERN: Vaclav Havlik
MODERN: Åse Werner
EN ÄLDRE KVINNA: Kerstin Höglund
DEN FALSKE PROFETEN: Ersin Aycan
DROTTNINGEN: Helle Fritz-Petersen
DE FYRA RYTTARNA: Makten: Owe Jonzon, Kriget: Dénes Deák, Pesten: Christopher Landberg, Döden: Dan Offerlind
VINGÅRDSFOLKET/GENERALER/GENERALSKOR: Tim Liljequist, Janos Misurák, Mattias Olaison, Thomas Wilhelm, Daniel Yaregal, Anna Marian Brakel, Isabel Fortes, Mia Johansson, Carin Göransson, Cecilia Selander, Josefin Swedberg, Victoria May
DRÄNGFÖLJE: Dan Offerlind, Gregory D`Aguiar, Dénes Deák, Owe Jonzon, Sonny Koroschetz, Christopher Landberg, Juan Carlos Requena
TÄRNOR: Liselott Berg, Susanna Caldegren, Sofia Dalla Santa, Karin Duell, Uta Güttler, Aurica Muntoiu, Charlotta Stenström, Henriette Sövig, Evalotta Åkesson
TRUMPETARE: Sebastian Michanek, Thoman Erikson/Sebastian Wogelberg, Jaques Georget, Richard Boman, Christofer Pihl/Noah Ntuve och Ludvig Jerkander