| Presentationstext <itemDescription> |
-
Hårarbeten var i Dalarna främst en sysselsättning för ogifta kvinnor. Mora-kullorna var kända för arbetet, som inleddes med att hår samlades in under inköpsresor i trakten. Det togs från nacken så att...
Visa hela
Hårarbeten var i Dalarna främst en sysselsättning för ogifta kvinnor. Mora-kullorna var kända för arbetet, som inleddes med att hår samlades in under inköpsresor i trakten. Det togs från nacken så att den nyklippta damen sedan kunde dölja hårförlusten med lite skicklig frisering. Håret kammades, noppades och färgades brunt eller svart med hjälp av bläckfärg. Mest eftertraktat var dock grått hår, som fick behålla sin ursprungliga nyans. Hårarbetena behöll ibland sin ursprungliga ”funktion” – lösflätor och weaves som kunde fästas upp i håret. Ofta handlade det om detaljer i smycken – ringar, klockkedjor, broscher, armband, halsband, hörhängen – eller tavlor. Det var vanligt att hår från en specifik person användes för minnesgåvor, antingen det gällde en älskad partner eller familjemedlem, eller efter någons bortgång. Det kunde gälla ett smycke eller en tavla. Vanligt förekommande var att göra blommor av hår från personer i en familj, en blomma per person, som sedan syddes upp på kartong och sattes inom glas och ram.
Stäng
|