När Adolf Fredrik den 14 november 1743 intågade i Stockholm som nyvald tronföljare, bevittnades detta av general Keith, befälhavare för den ryska styrka om 12 000 man som enligt överenskommelse förlagts till Sverige för att trygga vår säkerhet mot Danmark och att hålla de svenska böderna i styr. I sådan förnedring debuterade Adolf Fredrik i vårt land.
Född 1710 som son till hertig Kristian August av holstein-Gottorp hade Adolf Fredrik 1727 ärvt ställning som hertig och dessutom sedan 1737 verkat som administrator i Holstein utan att visa någon synnerlig duglighet. Till sist hade han på grund av den ryska kejsarinnan Elisbets gunst och nåd kallats till sin post i Sverige för att för hennes räkning hålla detta nyss slagna och förödmjukande rike i tygeln.
Genom sitt giftermål 1744 med den preussiska prinsessan Lovisa Ulrika hamnade han hjälplöst i sin gemåls ledband. Lovisa Ulrika strävade nu med hela sin energi att frigöra Sverige från beroendet av Ryssland.
Under hans passiva medverkan mynnade Lovisas äventyrliga planer till sist ut i 1756 års revolutionsförsök och kungadömets följande djupa förödmjukelse. Adolf Fredrik tillfrågades knappast, när hattregeringen 1757 störtade riket i kriget mot Preussen. Därtill förblev det ända till Adolf Fredriks död år 1771.