| Beskrivning <itemDescription> |
-
SS, förkortning för Schutzstaffeln (ty., 'skyddsgrupper'), nazityskt halvmilitärt kampförbund med ursprung i Hitlers personliga livvakt. Chef för detta svartuniformerade garde var från 1929 Heinrich Himmler. SS skapade en egen säkerhetstjänst, Sicherheitsdienst (SD). Efter det nazistiska maktövertagandet genomförde SS utrensningen inom SA 1934 (se långa knivarnas natt) och växte sedan snabbt i sto...
Visa hela
SS, förkortning för Schutzstaffeln (ty., 'skyddsgrupper'), nazityskt halvmilitärt kampförbund med ursprung i Hitlers personliga livvakt. Chef för detta svartuniformerade garde var från 1929 Heinrich Himmler. SS skapade en egen säkerhetstjänst, Sicherheitsdienst (SD). Efter det nazistiska maktövertagandet genomförde SS utrensningen inom SA 1934 (se långa knivarnas natt) och växte sedan snabbt i storlek och betydelse. Det fick hand om koncentrationsläger och polismakt, särskilt hemliga polisen, Gestapo. Det satte upp trupper, som från 1940 svällde till en partiarmé, Waffen-SS, med bl.a. många frivilliga från andra germanska nationer. Med lägerfångar som arbetare drev det en rad företag. SS bekämpade nazismens motståndare i Tyskland och i de besatta områdena, det genomförde folkomflyttningar i Östeuropa och massmorden på judar och vissa andra folkgrupper, allt med samma kalla brutalitet. Förebilder för SS, "den svarta orden", var bl.a. de medeltida riddarordnarna och den forngermanska hirden, krigarföljet som hade svurit sin ledare obrottslig trohet. SS skulle utgöra en raselit och nazistpartiets hårda kärna. Medlemmarna skulle vara av rent arisk börd och ha de egenskaper, som ansågs utmärka den nordiska människan. Blind lydnad mot Hitler och hänsynslös hårdhet mot stats- och rasfiender var SS-moralens grundbud. I Nürnbergprocessen förklarades SS, SD, Gestapo och Waffen-SS för brottsliga organisationer. ( Källa: Nationalencyklopedien, 2002-12-17. )
Stäng
|
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
