Min röda telefon
När jag var 18 år flyttade jag hemifrån. Tillsammans med min pojkvän, Mats, skulle jag flytta in i en fin liten tvåa (översta våningen) på Stenbocksgatan 123. Vi hade letat lägenhet ett tag utan resultat, så det kändes underbart att äntligen få en egen lya.
Jag minns känslan, när jag cyklat ner till den tomma lägenheten, kom in i de soliga rummen och pluggade in den röda telefonen. Den fick stå på golvet för inga andra möbler fanns på plats. Jag var så glad! Kanske var det för att jag var så glad som en röd telefon valdes... Detta var den 6/4 1982.
Nå, jag bodde inte så länge på Södra Stenbocksgatan. Förhållandet med Mats tog slut och jag flyttade vidare. Efter några år utomlands kom telefonen till användning igen. Den var med i min etta på Södergatan 56 (telefonnummer 13 89 58) Den fanns i mina studentrum i Lund; Kämnärsvägen, Vildandsvägen. När jag flyttade till Nybro med Claes valde vi att använda hans gråa Dialog (Rek.) Efter ett år i Nybro flyttade Claes och jag till Domsten. Där valde vi att använda min röda telefon igen. Den passade så fint i tamburen som hade röda inslag i tapeten och en röd ripsmatta. Tyvärr behövde Claes snart en fax och kom en dag hem med en grålila (!), ful kombinerad fax och telefon och min gamla röda telefon drogs ut ur jacket för sista gången. Det hade ju dessutom blivit väldigt opraktiskt med snurrskiva...
Dock hade våra barn Klara och Susanna glädje av telefonen som leksak.
7 mars 2006
Birgitta Witting