HIF vinner SM-guld 2011-09-25
Inför allsvenskans 27:e omgång har HIF chansen att bli svenska mästare, om de vinner bortamatchen mot GAIS och att sedan MFF vann sin match mot AIK. Jag följer slutet av MFF-AIK matchen på radion. Där varvas matchreferat med intervjuer från HIF:s spelarbuss, som är på väg från Göteborg till Helsingborg, medan den andra matchen spelas. AIK gör mål i slutet av matchen, men Malmö lyckas kvittera och gör sedan ett vinnarmål på övertid. I radion intervjuas HIF-spelarna om hur det är att vinna SM-guld i en spelarbuss och att då nämns att de kommer till Olympia inom 1-1 ¿ timme och att firande då väntar. HD:s hemsida uppdaterar kontinuerligt vad som händer i guldstriden och har reporter samt fotograf närvarande i spelarbussen. Här inbjuds till guldfirande på Olympia när spelarbussen kommer dit ca 19.00-19.30.
Tillsammans med mina två söner Albert och Fabian beger jag mig till Olympia. Det är mycket trafik längs hela vägen, bilar med flaggor hängande ut ur fönstren och massor som tutar. Bristen på parkeringsplatser runt Olympia är liksom vid vanliga matcher stor. På långt håll hörs fansens hejaramsor inifrån Olympias läktare. Folk kommer körande, cyklande och gående för att hylla guldhjältarna. De flesta försedda med HIF-halsdukar, tröjor eller flaggor.
Inne på Olympia är en stor del av innerplan och i stort sett hela västra läktaren fylld av en röd och blå folksamling. Stämningen är hög och ramsor med ¿Mästare¿ och ¿SM-guld¿ sjungs. Jag ser att flera har en löpsedel med ¿SM-guld till HIF¿ i händerna och frågar mig fram var jag kan få tag i den. De delas ut i västra ingången så, mot barnens protester, tar jag mig ut ur arenan och till ingången. Jag förser mig med 4 löpsedlar och då är löpsedlarna i stort sett slut.
Speakern lovar ankomst klockan 20.00, sedan inom 15 minuter, men tiden går. Under väntetiden sjunger ¿Björns band¿, ackompanjerad av en gitarr, HIF-sången ¿På gator röda och blå¿. En sång som även den minst fotbollsintresserade 8-åring numera kan refrängen på. Hejaramsorna fortsätter, bland annat hånas Tomas Wernersson, SVT:s expertkommentator, som in i det sista tippade (hoppades) på att Elfsborg skulle vinna allsvenskan. Speakern försöker förgäves bereda plats in i mittcirkeln så att spelarna när de kommer ska kunna hyllas där.
Vid kvart i nio spelas åter ¿På gator röda och blå¿ och sedan ropas spelarna en och en in på plan, med Pär Hansson, som förste man. För de flesta sägs bara förnamnet och sedan fyller fansen i med efternamnet. Spelarna och tränarna kommer bara upp ur spelargången och sedan inte vidare. Bengaliska röda och gröna eldar tänds på läktarens sydöstra hörn och röken fyller innerplan. Någon spelare får publiken med på ¿H¿ ¿I ¿ ¿F¿, sedan tänds en bengalisk eld på mittplan mitt ibland publiken, röken fyller spelargången, brandlarmet går och sedan är festen slut! Speakern uppmanar spelarna att ta sig tillbaka in i spelargången då brandlarmet har gått. Fansen börjar lämna arenan och vi går också hemåt. När vi ska ut genom grinden tänds ett fyrverkeri öster om Olympiaskolan, som blir en festlig avslutning till firandet.
Av sönerna så har 11-årige Albert ryckts med i stämningen (han är även den i sällskapet som såg spelarna komma ut på plan). 8-årige Fabian är besviken och tycker att detta kunde vi lika gärna struntat i. Han såg ju inte spelarna! Jag tycker att det är fantastiskt hur det bara via media på så kort tid kunde samlas så många glada människor. Malmö matchen tog slut vid sex och enligt dagens HD så samlades på 1,5 timme 6-8000 människor på Olympia. Vilket genomslag!
2011-09-26 Therese Kruse