| Karlins lappkatalog <itemDescription> |
-
Åkdyna, flamsk, Södra Sandby Torna hd. Skåne, (97 x 49 cm) Svart bottenfärg. I midten en blomsterurna och vid dess fot tvenne fåglar. På ena sidan en man i långrock och stor peruk med den ena handen u...
Visa hela
Åkdyna, flamsk, Södra Sandby Torna hd. Skåne, (97 x 49 cm) Svart bottenfärg. I midten en blomsterurna och vid dess fot tvenne fåglar. På ena sidan en man i långrock och stor peruk med den ena handen upplyft och med hatten i den andra; å den andra sidan kvinnofigur i dräkt från slutet af 1700-talet. På ömse sidor om midtblomman (i öfverkanten) 2 fåglar med flaxande vingar och hufvudena nedåtriktade. Vid kortsidorna en enkel [avbildad] delad bård. Inskr. B I D. Foder af grof rosengångsväfnad.
Stäng
|
| Presentationstext <itemDescription> |
-
"Ur mönstersynpunkt samhörande med blomstertäckena är en grupp åkdynor (fig. 178), vilka som mittmotiv har urnan med sina blommor, flankerad av paret i sina eleganta ståndsdräkter, kvinnan med den sto...
Visa hela
"Ur mönstersynpunkt samhörande med blomstertäckena är en grupp åkdynor (fig. 178), vilka som mittmotiv har urnan med sina blommor, flankerad av paret i sina eleganta ståndsdräkter, kvinnan med den stora fågeln på sin ena hand och mannen med den bredbrättade hatten. På alla exemplar utom ett försvinner emellertid fågeln på kvinnans sida. Lejonen från täckena saknas och har ersatts av blommor, vilka i olika varianter utfyller den svarta botten. de flygande fåglarna förekommer på samtliga dynor utom en. Vid sidan av någon av figurerna ser man resterna av kransen kring papegojan, som förekom på det större mönstret, samt ibland även delar av vinrankan med sin klase. Att vävnaderna dock från början varit avsedda som dynor våsar bården som avslutar dynan och avklipper mönstrets fortsättning. Samtliga dynor av denna typ är i allmänhet mycket väl vävda; endast en i Zornsamlingen i Mora visar tecken på degeneration. Flertalet av dynorna har hamnat i museer eller i privata samlingar utan ortsbestämning, varigenom en äldre ägarlängd, återgående till väverskan, icke kan rekonstrueras i alla fall. Där så kunnat ske, kläarlägges att de härstammar från täckväverskornas släktkrets, men även från annat håll. En av dynorna är märkt med den ofta återkommande signaturen BID, som ej har kunnat identifieras. Dess nuvarande ägare tillhör, såvitt jag kunnat utröna, icke gästgivarens ättlingar. En är märkt BAD (fig. 178) och och kan möjligen ha vävts av Berta Andersdotter (f. 1763, d. 1837), g. 1799 m. rusthållare Nils Larsson (f. 1756, d. 1814) i hans 2:a gifte, bosatt i Ö. Tvet nr 1, Silvåkra. En anna, som icke är märkt, skall enligt traditionen vara vävd av Mätta persdotter (f. 1780, d. 1857), g. 1798 m. rusthållare Lars Jönsson (f. 1775, d. 1868) fr. Veberöd nr 2, som dopgåva till hennes bror Knut Persson (f. 1802, d. 1885). Hans gård Nevishög nr 12 brann 1848, och bland den ringa del av lösöret, som man kunde rädda, var denna åkdyna. Ännu en dyna har kunnat identifieras. Den är omärkt men tillhörde 1915 väverskans dotter, och med henne är vi mitt inne i den flamskvävande släkten i Everlöv. Väverskan är Margareta Persdotter, dotter till Hanna Nilsdotter och dotterdotter till Elna Persdotter. Margareta var född 1818 och dog 1896. Hon gifte sig 1843 emd gästgivare Lars Persson (f. 1819, d. 1899) i Everlöv. - Till sist har vi en dyna som är märkt KHD och HIS. Den är vävd av Kerstin Hansdotter (f. 1818, d. 189), g.m. Jöns Jönsson (f. 1814, d. 1893), som gåva till hennes far Hans Jönsson (f. 1792, d. 1834), Sjöstorp nr 2, när han 1825 blev änkling. Väverskan var alltså endast 7 år då hon satte sig att väva denna åkdyna." Ernst Fischer, Flamskvävnad i Skåne, s. 252-253
Stäng
|
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
