I en utstyrsel och präktiga polisonger omisskännliga för 1860-talets mode presenterar sig buntmakare (körsnär) Johan Fredrik Conrad Eriksson. Son till körsnären Johan Fredrik Eriksson (1804-1841) och Anna Elisabet Zetterling (1805-1868). Tidigt faderslös, enligt dödslängden avled fadern dramatiskt; "drunknad som man vill förmoda under badning i Stångån". Modern gifte om sig 1849 med körsnären Ernst Fredrik August Neuman (1816-1876). Denne och sonen/svärsonen kom att driva rörelsen Neuman & Eriksson på adress Storgatan 25 i Linköping. År 1886 flyttade Eriksson ännu ogift till Stockholm och avled där på Maria sjukhus 1892. Här porträtterad i Linköping omkring 1865.

Östergötlands museum skapade serien Porträtt av östgötar (PAO) i början av 1940-talet. Intentionen var att sammanföra museets många lösa porträttfotografier som samlats eller inkommit som gåvor. Till porträttsamlingen hade man även ambitionen att föra hänvisningskort till museets porträtt som förvaras i fotoalbum eller på annat vis hålls samlade, vid tiden uppskattat till omkring 10 000 fotografier, men detta fullföljdes inte. Museets frivillige registrator, disponent Vilhelm Rolén, stod under alla omständigheter för arbetet att identifiera de avporträtterade personerna genom kännedom eller troligtvis främst genom förekommande påskrifter. Fotografierna klistrades på ark där personnamn och andra påskrifter överfördes.
Förfarandet gör att vi idag inte kan läsa baksidornas påskrifter. Vi hyser emellertid stort förtroende för disponent Roléns tolkningar, likväl som vi gör egna efterforskningar vid nyregistreringen. I övrigt bör sägas att personernas östgötska anknytning ibland är ringa. Samlingen omfattar närmare 1 750 st. fotografier, i huvudsak så kallade visitkort.