Svensk-Engelska skrädderiet 1940

"Det var inte lätt att få ekonomin att gå ihop. När min man inte var inkallad, arbetade han på en fruktimportfirma, där han hade en mycket knapp lön. Vi hade faktiskt lite bättre ställt, när han gjorde beredskapstjänst, för att underhållet från staten räckte och blev över för mina och Bosses behöv, p.g.a. min förmåga att vända på slantar och matbitarna, och min man kunde då äta på kronans bekostnad. Trots allt måste jag ju ha kläder på kroppen. En dag 1943 gick jag till Svensk-Engelska skrädderiet på Drottninggatan i Stockholm, där man kunde handla på avbetalning. När jag sett ut en dräkt, och man höll på att [???] en del ändringar på den, råkade jag säga: 'Nu skall jag gå ut och söka jobb efter det här'. Försäljaren som sålt dräkten till mig sade då direkt till direktören, som också var närvarande: 'Men passa på nu!'. Det visade sig att de behövde extra hjälp inför vårsäsongen. Jag anställdes på momangen. Jag blev där under en följd av år och höst- och vårsäsonger, medan Bosse då bodde hos sin mormor och hos morfar, när han var hemma från sjön.

Svensk-Engelska som fanns en trappa upp på Drottninggatan bestod av ett större rum som var herravdelning. Föreståndaren där hette Nils Bröms. Damavdelningen var ett mindre rum och där basade Elsa Kristoffersson. Kläderna som såldes hängde på klädställningar i de båda rummen. Längst in fanns ett mindre rum. Där basade Direktören. Där fanns också ett provrum bakom ett draperi. Under taket där hängde pälsar som kunder lämnat in för sommarförvaring f.v.b. till lämpligt utrymme för ändamålet. De kom dock aldrig längre. Kontorspersonalen bestod av kamrer Helge Törnbom, kontorist Anne-Marie Andersson och bokhållaren Kvistberg, allmänt kallad Kvistfritt kvastskaft" /Ur Gullis memoarer sidan 83-85. Se även sidan 86-87