Ståhlbrand, G. W.

Samlingen omfattar 81 fotografier från Övre Kongo, i trakten av Tumba-sjön och i bangalafolkets område, Belgiska Kongo. Bilderna återger kommunikationsförhållandena, här finns bilder på tåg, ångfartyg, kanoter. Vidare landskap, bymiljöer, danser återges (utstyrseln antyder att det är jägare som dansare), porträtt. Ett antal bilder som visar bangalafolkets tatueringar. Man ser en missionsbyggnad under uppbyggnad. En missionär är involverad i arbetet.

Jämför föremålssamling 1909.05 förvärvard från missionär G.W. Ståhlbrand. Denne emigrerade till Amerika tillsammans med sin hustru Ingrid Henrieta I Emihamn (databas över svenska passagerarlistor 1869-1951) via Malmö 19120927 med destination New York.
Limhamn anges som hemförsamling. 2004 är det inte känt vilket missionssällskap Ståhlbrand arbetade för.

Samtliga beskrivningar på franska är bildanalyser gjorda av Marius Billy 2004. Under motivord återfinns det som på svenska skrivits på de kort som fotografierna är monterade på. Om dessa bestämningar härrör från information lämnad av Ståhlbrand eller är gjorda av någon museitjänsteman är inte känt. Om Ståhlbrand tagit inga, en del, eller samtliga fotografier är inte känt.

Sa collection övre Kongo effectuée dans le district du lac Tumba et les terres bangala du Kongo-Belge est un exploit inexprimable, certainement tant attendu qu´on peut aussitôt le remarquer à première vue.-

À son arrivée, une congrégation d´autres missionnaires l´acceillent depuis son train, avant sa pénible progression dans les profondeurs de sa cible, qui lui contraint l´usage d´une pirogue tout en longeant ces incontournables fleuves qui arosent la zone des grands lacs.
Les rencontres avec d´autres usagers du fleuve marquent certainement ici l´ambiance d´un parcours sécurisé à bord de son -infödingskanoter- lorsqu´il exprime cette émotion dans -motiv från en by- ce fameux motif qui a dû formulé l´une des raisons pour qu´il se rende dans ce petit village(bild. 46), avant de devenir une réputation qui se fera accuillir dans ce village déjà en liesses, autour d´une diversité de danses, activées par de jeunes indigènes.

Autour d´ici, un autre cadre socio-culturel impressionne sa curiosité. De paysans, occupés par les traveaux de leur train au quotidien, ici, en pleine refection de la station missionnaires mais aussi de bien d´autres activités.
Confondu dans sa tenue blanche de sa mission, cet artisan semble nous relater plutôt son expression participative que de simple observateur. Se jettant comme tout le monde dans la refection de cette station missionnaires, nous le surprenons parfois en pleine reflexion vis à vis de cette situation (bild.40).

Cependant, ces traveaux nous relatent plutôt son penchant de vouloir mettre un point particulier sur une recherche qui devait ses bases autour de la civilisation et la culture de ces peuples. On le remarque aussi bien d´ailleurs autour des photographies qui évoquent une diversité de scarifications sur tous les points du corps chez les Bakongo, qu´à travers d´autres éléments caractérisant la vie, la morphologie mais aussi l´état d´être de ce peuple, comme nous pouvons le remarquer autour des images du genre:
-flicka med halsring, bild 56-barn med rik utsmyckning, bild....-kvinnotyp; dräkt och utsmyckning, bild.....-dräkt och fotledsringar, bild....-dräkt och utsmyckning, bild.....-manstyp, folktyper-beväpning och utsmyckning-

et bien d´autres exemples, qui nous expriment la véritable illustration des racines sur la civilisation de tous les temps chez les Bakongo.