Geijer, Per

Per Adolf Geijer, född 7 maj 1886 i Svea artilleriregementes församling, död 18 april 1976 i Danderyd, var en svensk geolog och mineralog, professor; son till Gottschalk Geijer, sonsons son till Per Adolf Geijer (krigsråd) och morfar till Per Olof Nisser.

Geijer blev 1910 filosofie doktor och docent i petrografi vid Stockholms högskola, företog 1913 en resa till Nordamerika för att studera gruvfälten där och blev 1916 statsgeolog vid Sveriges geologiska undersökning (SGU). Han var professor i mineralogi och geologi vid Kungliga Tekniska högskolan 1931-41 samt överdirektör och chef för SGU 1942-51.

Hans arbeten behandlade i huvudsak Sveriges malmer och de geologiska förhållanden under vilka de uppträder. Hans arbeten behandlar bland annat malmfälten Kirunavaara, Luossavaara, Tuollavaara och i Falutrakten.

Geijer invaldes 1934 som ledamot av Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien och blev 1939 ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien. Han tilldelades Brinellmedaljen 1961 tillsammans med Nils H. Magnusson.