Hedegård, David

Oskar David Leonard Hedegård, född 29 november 1891 i Röks församling i Östergötlands län, död 3 oktober 1971 i Vaksala församling i Uppsala län, var en svensk teolog och bibelöversättare.
Han var först verksam inom Svenska Missionsförbundet, där han blev medlem 1909. Han var predikant i Spelvik-Husby missionskrets 1911–1912 och därefter 1913–1915 i Mariefreds missionsförsamling. Han genomgick 1915–1917 Missionsförbundets teologiska seminarium på Lidingö och blev 1917 predikant i Jönköpings Ansgariiförening.

Efter studentexamen som privatist 1920 flyttade han till Lund och var pastor i missionsförsamlingen Bethel i Eslöv 1923–1925. Han bedrev samtidigt universitetsstudier och blev filosofie kandidat 1924, teologie kandidat 1928. Han blev teologie licentiat 1943 och disputerade 60 år gammal för teologie doktorsgraden 1951 på en avhandling[3] om en judisk liturgisk handbok från 800-talet., Seder R. Amaram Gaon. Han var där inspirerad av sin lärare professor Hugo Odeberg. Teologen och språkvetaren Tryggve Kronholm disputerade 1974 på en avhandling som kan sägas utgöra del 2 av Hedegårds arbete.

Hedegård var lärare vid Teologiska seminariet på Lidingö 1928–1940. År 1930 utgav han boken Den gammaltestamentliga offertjänsten[5] där han steg fram som en konservativ bibelteolog; boken var ett slags svar till SMF:s missionsföreståndare Axel Anderssons bok Präster och profeter inom den bibliska religionsutvecklingen som kommit ut året innan.