Sommarström, Josua

Isak Josua Sommarström, född 16 oktober 1890 i Mariehamn, Åland (dåvarande Åbo län, Finland), död 15 januari 1956, Lidingö, var en svensk missionär, predikant, akademiker och ledare inom Svensk missionsförbundets Kinamission.

Josua Sommarström var son till sjökapten Johan Sommarström och hans hustru Susanna Sommarström, född Holm. Han växte upp i en familj med flera syskon och tog studentexamen vid Ålands lyceum år 1913. Sommarström studerade vid Helsingfors universitet från september 1913 och fortsatte sina universitetsstudier vid Uppsala universitet från oktober 1915. Han avlade filosofie kandidatexamen 1917 vid Uppsala universitet. Senare gjorde han språkstudier i England (1927) och avlade filosofie licentiatexamen 1940.

Efter sina studier verkade Sommarström först som predikant på Åland och engagerade sig i Svenska Missionsförbundet. År 1919 reste han som missionär till Kina, där han kom att verka under större delen av sitt liv. I Kina var han rektor för den svenska skolan 1919–1922. Han var sedan missionär under åren 1922-1926 och tjänstgjorde senare i Kina som ledamot av missionsrådet under flera perioder, samt som ordförande för missionsrådet 1940–1945.

Sommarström publicerade skrifter som Svensk kulturkamp på Åland (1918) och Programbok för ungdomsföreningarna (1930), vilka speglar hans engagemang för kultur och missionsarbete bland ungdomar.[4] I missionsförbundets veckotidning skrev han bland annat om Shih Tsi-Kai, "vår äldste kinesiske pastor".

Josua Sommarström gifte sig år 1919 med Herta Elisabet Lundholm (1896-1966). Tillsammans fick de barn, däribland sönerna, Gudmar Sommarström (1920-1964), Bo Sommarström (1923-2008) och Ingvar Sommarström (1925-1990) som alla tre föddes i Kina, de två senare föddes i Huanggang (Hwangchow), Hubei och dottern Siv Sommarström (1936-2002), född i Lidingö. Siv är adoptivmor till den svenska kocken Jessie Sommarström.