träsnitt, målning, ukiyo-e

Två kurtisaner, den ena hållande en docka föreställande Sukeroku.
Träsnitt av Isoda Koryusai (1735-1790) i färg (brunrött, ljust orange, ljuslila, aprikos, ljusgrönt). Signerat Koryusai, en stämpel från "snidaren" Eiyu (firmanamn) samt, eventuellt tryckaren, Hangi. Texten längst upp till vänster: Matsuganeya (namn på glädjehus), Agemaki (kurtisanens namn) samt inramad text i fri översättning "ut på fälten för att plocka de första späda örterna, på japanska Hinagata wakashu no hatsu moyo, som även kan översättas med "Modeller/Former för unga människors begär".

På träsnittet syns två kvinnor. Enligt en gammal uppfattning kan man med ledning av deras skärp (obi) avgöra huruvida de är anständiga fruar eller s k kurtisaner (högre stående prostituerade). De sistnämnda har enligt myten nämligen skärpet knutet framtill istället för baktill. Detta var dock ingen självklar regel, men av flera andra skäl kan man dra slutsatsen att detta är en kurtisan med sin tjänarinna till höger. Tjänarinnan håller i en manlig docka i form av rollfiguren Sukeroku. Han är en av huvudpersonerna i kabuki-stycket Sukeroku Yukari no Edozakura, skrivet 1713. Pjäsen ingår spelmässigt i kategorin aragoto ("grov stil"). Hjälten är en borgare som strider med en samurai om en kurtisan i Edo, vars namn är Agemaki. Pjäsen anses vara både rolig och allvarlig.

Kurtisanens översta kimono är mönstrad med handtrummor och en av de inre har ett snömönster (ett slags lyckomönster, se Dower s 43). Hennes frisyr är avancerad. Kring den här tiden, ca 1760-70-tal, kommer de frisyrer som vi i Västerlandet brukar associera med Japan. De är uppbyggda i olika nivåer med användning av bl a kameliaolja och dekorerade med hårpinnar och kammar, ofta i lack och guld. Koryusai var delaktig i att detta hårmode blev så viktigt, eftersom han började göra just sådana frisyrer på sina bilder, som sedan influerade kvinnor. Koryusai var elev till Harunobu.

Dower, John W: The Elements of Japanese Design. Tokyo 1979, s 42 fig 76-95.

På japanska kallas träsnitt moku hanga, termen ukiyo-e används ofta också, i översättning betyder det "bilder från den flytande världen", särskilt används denna term för bilder av denna typ. Ursprungligen var begreppet ukiyo buddhistiskt för att beteckna den förgängliga och föränderliga verkligheten. Ukiyo-e är bilder från framförallt medelklassens urbana kultur- och nöjesliv under Edo-perioden (1615-1868) som var centralt för perioden. Bilderna har motiv från bl a den folkliga kabuki-teatern, tehusen, geishor och bordellkvarteren. Träsnitten tog upp de motiv som intresserade allmänheten och var ofta idolbilder. Framförallt medelklassen köpte dem. Nyheter i t ex klädmodet spreds snabbt med hjälp av bilderna. Träsnitten var oftast billiga och de hade karaktären av affischer som byttes ut när en ny person, t ex geisha eller skådespelare, eller motivkrets blev populär. /PH