Väggur (pelarklocka) av japanskt slag med fodral av mörkt trä och dekorpaneler på sidorna av shippo i mässing (?). Japanska siffror på den vertikala urtavlan. Vid dokumentationen skulle D-delarna ihoplimmas och är därför för närvarande (960827) omätta.
Fram till Meiji-perioden (1868-1912) användes två traditionella japanska tidssystem. Båda bestod i att dela dagen från soluppgång till solnedgång i sex lika stora enheter och tiden från solnedgång till soluppgång också i sex enheter, men skilde sig vad gäller beteckningarna på enheterna. Det ena systemet hade nummer istället för namn på enheterna. "Råttans timme" (djurnamnen kommer från den östasiatiska astrologin) motsvarar då den nionde timmen (kokonotsu-doki). Se Kodansha 1983, vol 1 s 232.
Längden på "timmarna" varierade alltså efter årstiderna. Detta kunde justeras manuellt och justeringrana blev mer och mer avancerade med tiden. Själva klockmekansimen infördes med européerna på 1500-talet och kom att användas i tre huvudtyper: lanternklockan, kuddklockan och pelarklockan (som denna klocka är). Se Smith, Harris, Clark 1990, s 143-45, fig 132 (mycket likartad). (PH)