Övervägande mellangrön dräkt av ylletyg med röda och blå detaljer samt pälsdekor. Det gröna tyget är vävt i kypert och har sparsamma rektangelformade förstygnsbroderier kring krage, ärmslut, öppningen framtill och nertill och dessutom smala pälsband och röda band i tuskaftad bomull vid ärmsluten och nertill. Dessutom finns ett band av röd bomyllskypert vid halsen. Dräkten är högerknäppt och har ett påsytt parti vid stängningsfliken (eng. overlap) i samma gröna ylletyg med likartade broderier. Dräkten knäpps med en metallknapp (brons?) med röd snodd som ögla. Plagget är fodrat till största delen med tuskaftat blått och också vitt bomullstyg. Nertill längs kanten är den fodrad med blå bomullskypert.
Om 1935.51.184 skriver Carlson 1930: "Re la (no chinese name) Blue cloth coat - worn by a bride together with nos. 185-186. It may also be won by men when they wish to be especially well-dressed. Drakgunma 11/8/30. The cloth in garments 184-186 is called "ü ling " and is no longer obtainable. It used to come across from Tibet from India."
Om 1935.51.186 skriver Carlson 1930: "Da wu (?) (no chinese name) Red cloth short coat. This garment is worn by the bride under one or two other garments as nos. 184-185, with the end of sleeves of all garments showing. This is the top garment. It is worn by the bride on the day of her marriage and on spcial occasions in the following year. Drakgunma 11/8/30."
Om 1935.51.185 skriver Carlson: "Re la (no chinese name). Green cloth coat - worn by a bride together with nos. 184-186. Either the green or blue may be worn next to the outer garment (no. 186). There is no set color for brides´ garments but the outer one is usually red. This coat may also be worn by men. Drakgumna 10/8/30."
Sannolikt kan detta plagg klassificeras som tillhörande de chuba-liknande. Chuba, som är den klassiska dräkten hos både män och kvinnor i Tibet, utmärks generellt av knälängd (för män) och ankellängd (för kvinnor), långa ärmar som sträcker sig mer eller mindre långt utanför fingerspetsarna och till detta plagg ett bälte. (Jones 1996, s. 177) Traditionellt förekommer inte knappar, men kinesiska eller indiska (arméknappar) är eftertraktade och används ibland, mest i dekorativt syfte (ibid, s. 179). Olson 1975 (1961) förtäljer på s. 26 att bältet viras många varv runt kroppen och att överdelen då bildar en vid ficka att bära den personliga matskålen och annat. Typiskt är också att den är dubbelknäppt i betydelsen att den har en överlappande flik som läggs åt höger. (1935.51.186 är dock framknäppt). Avsikten med de extremt långa ärmarna är, som det verkar åtminstone till vardags, att skydda händerna mot kylan och fungera som vantar och de är dessutom användbara att slå till yakar på drift från flocken och för "hemliga affärsuppgörelser" (beteckningen är Olsons) då man använder ett speciellt fingerspråk. Material, skärning, och sättet att bära chuba varierar i olika delar av Tibet (ibid, s. 27). Vad gäller knappar skriver Olson (s. 27) att endast nomaderna bär chuba helt traditionellt, medan andra har inslag av kinesisk påverkan, t. ex. knappar och öglor. Nomaderna föredrar också att bära plagget kortare (så det blusar kring höfterna) för att underlätta rörligheten vid t. ex. ritt. (ibid, s. 27).
Jag har tyvärr inte funnit några särskilda uppgifter om det speciella tyg som använts just i detta plagg eller uppgifter om liknande brudplagg i befintlig litteratur, utöver vad Carlson nämner i samband med 1935.51.184. (PH)
[[Etno]]
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
