statyett, skulptur, figur

Buddha under ormkungens huva.

Under fregatten Vanadis uppehåll i Bangkok köpte Hjalmar Stolpe en liten samling buddhastatyetter. Dessa är alla rikt dekorerade och förgyllda i den stil som var förhärskande i Bangkok under 1800-talets senare del. Denna buddhastatyett föreställer ¿Buddha under naga(orm)-konungen Mukalindas huva¿. Detta är en scen ur den historiska Buddhas liv. Enligt traditionen satt Buddha under sju veckor vid foten av ett banyanträd försänkt i djup meditation sedan nått han stadiet av Upplysthet. För att skydda Buddha mot åska och regn kröp ormkonungen Mukalinda, som bodde under trädet, fram ur sin håla och lindade sin kropp sju varv kring Buddhas kropp och bredde ut sin kobrahuva över Buddhas hjässa. Buddha kunde därigenom fortsätta sin meditation utan avbrott. På fotot bildar ormkonungens hopringlade kropp en tron åt Buddha medan nagahuvan utformats som sju separata nagahuvuden.

De kanoniska texterna anger 32 kännetecken som karaktäriserar en buddha. De flesta är fysiska särdrag. Ett av de vanligaste är ushnisha, en utbuktning på hjässan som ibland kan likna en kunglig turban Denna Mukalindabuddha kröns av en eldsflamma eller en juvel, en karaktäristisk ikonografisk detalj hos thailändska buddhabilder. Eldsflamman är en manifestation av Buddhas väsen som är fyllt av kosmisk energi. Denna energi omger Buddha som en strålglans och ger hans hud en gyllene ton, den lyser genom munkdräkten så att denna tycks tunn, genomskinlig och häftande vid kroppen och den slår ut i en flamma på Buddhas hjässa.

Det material som används i Buddhastatyer och statyetter valdes inte av estetiska skäl utan följer den föreställning om Buddha som ges i de kanoniska skrifterna. I allmänhet är statyerna gjorda av brons som målas, lackeras eller förgylles för att återge Buddhas lysande gyllene hud.

I en bevarad beskrivning av hur en buddhabild tillverkades i Bangkok i början av förra seklet är det tydligt att talet nio hade stort symbolvärde i de ritualer som beledsagade tillverkningen. Nio ädla metaller skulle till exempel blandas i buddhastatyn. Inför själva gjutningen hölls en ceremoni under vilken nio munkar sjöng en text ur Buddhas predikningar Sutra Pitaka för att avvärja ondska. Fyra munkar sjöng därpå en text som skulle förse bilden med Buddhas egenskaper, sedan förgylldes statyn och först därefter kunde den invigas. Detta skedde återigen i en ceremoni under vilken bland annat nio små behållare med lyckobringande föremål placerades i statyn, som sedan förseglades. Slutligen öppnade bronsgjutaren statyns ögon medan nio munkar sjöng en helig text.
Elisabet Lind

Function: During the stay of the frigate Vanadis in Bangkok during its circumnavigation (1883-1885), the Swedish archaeologist and ethnographer Hjalmar Stolpe (1841-1905) the first official director of the Museum of Ethnography (1900-1905), bought a small collection of Buddha statuettes. They are all richly decorated and gilded in the style that was prevalent in Bangkok during the latter part of the nineteenth century. This Buddha statuette depict “Buddha under the hood of the Naga (snake) king Muchalinda”. This is a scene from the life of the historical Buddha. According to tradition, Buddha sat for seven weeks at the base of a Banyan tree in deep meditation after he had reached the state of enlightenment. To protect Buddha against lightning and rain, the snake king Muchalinda, who lived under the tree, he wound his way from his den and wrapped himself seven times around the body of the Buddha and spread his cobra hood over Buddha’s head. Buddha could thus continue his meditation without cessation. On this particular statue the coiled up body of the snake king forms a throne for the Buddha and the Naga hood has been transformed into seven separate Naga heads. The canonical texts mention 32 attributes that characterise a Buddha. Most of them are physical marks. One of the most common is ushnisha, a crown protrusion that can sometimes resemble a royal turban. The depicted “Muchalinda Buddha” is crowned with a flame of fire or a jewel, which is a characteristic iconographical detail with Thai representations of Buddha. The flame of fire is a manifestation of Buddha’s being, which is filled with cosmic energy. This energy surrounds Buddha as radiance and gives his skin a golden hue, it shines through his monk’s robe so that it seems thin, diaphanous and sticking to the body and it bursts into a flame on Buddha’s head.
Acquisition Purchased in Bangkok by Hjalmar Stolpe during a halt there during his circumnavigation with the Swedish naval frigate Vanadis. It appears that Stolpe bought the statuettes directly from the manufacturers.
Why this is a masterpiece
Though an object of high quality, it is neither an unusual nor a rare object internationally. However, it is unique in the collections of the Museum of Ethnography and has thus, because of this, acquired quite an importance and usefulness to this institution. The collections of the Museum of Ethnography mirror the contacts Sweden has had with far off societies and cultures, and Mainland Southeast Asia is for that reason less well represented than most other areas.

History of the Object
Purchased in Bangkok in by Hjalmar Stolpe during a halt there during his circumnavigation with the Swedish naval frigate Vanadis. It appears that Stolpe bought the statuettes directly from the manufacturers. Firstly it was included in the so called “Vanadis collections”, then together with the rest of this large collection contributing to the original holdings of the Ethnographic Museum. (Virtual Collection of Masterpieces, http://masterpieces.asemus.museum/Default.aspx)