väska, sac

Skinnväska med snörband, broderad med pärlor och erethizontaggar och kantad med röda hårtofsar och bläckhylsor (generalkatalogen).

Wrangels förteckning: "En indiansk patrontaska [en större patronväska], som de hava vid sidan i fält att förvara krut och kulor uti. De små strängar som hänga vid denna och pipan kallas av indianerna wampum, vilka ej allenast nyttjas som ornamenter på deras kläder utan även i längre strängar fredsfördrager. Då de under deras tal lämnas till bekräftelse av sanningen vid varje periods slut å ömse sidor, och ingen fred kan slutas utan att dessa å ömse sidor utväxlas. Ju viktigare ärendet anses, ju flera och bredare är dessa strängar som utdelas. De äro därför i handel och vandel med indianerna såsom gångbart mynt och förfärdigas nu mest av europeer av astra [ostron?]skal. Indianerna ha av dessa, wampun alltid, liggande ett stort förråd, att de under krigstid ej må sakna dem. Detta patronkök fick jag av en indiansk agent och överste vid namn Croghan, vilken tagit den av en indiansk konung som blev tillfångatagen vid Ticanderoga på gränsen av Canada år 1759. "

Väskan var under en period upptagen under samling 1854.02 men där angavs även att den inte fanns med i den ursprungliga förteckningen för den samlingen. När den anteckningen gjordes visste man inte vilken samling den egentligen tillhörde. Enligt Frederic H. Douglas, Denver Art Museum, som studerade samlingen 1946, är väskan inte från prärieområdet utan från öststaterna, toligen från algonkiner. Enligt honom skulle det möjligen kunna vara ett mycket tidigt föremål från Delaware, kanske till och med från Nya Sverige (se baksida av katalogkort). Sylvia Kasprycki (1997) har framfört att den bör vara från Wrangels samling, något Martin Schultz också menar.

Den prärieindianska dräkten saknar fickor så det var nödvändigt att ha väskor och pungar i en mängd olika storlekar för att förvara till exempel toiletteattiraljer, färg, medicin, tobak, pipor, prydnadssaker och nålar samt andra syattiraljer. Materialet/skinnet varierade mellan till exempel ogarvad/obehandlad buffelhud, hjorthud, fågelskinn m.m. Väskorna dekorerades, målades och broderades med quillarbete och/eller pärlarbete. Om väskorna var välgjorda blev de eftertraktade även av andra folk. De byttes, köptes och gavs som gåvor./SB, ASH