målning, glasmålning

Niklas Foxeus:
"Mått: 35 X 40
Motiv: Manmatha/Kama (grön) är kärlekens och begärets frivola och lättjefulla gud. På målningen rider han på sin papegoja och spänner kärlekens pilbåge. Med bågen, som är förfärdigad av sockerrör och försedd med en sträng av surrande bin, skjuter Kama begärets och kärlekens pilar, vilka har blommor istället för pilspetsar. Han är son till Dharma och Sraddha. (Ions, 1992:83; Stutley, 1985:139.)
Han sägs vara den mest tilldragande bland gudarna, en evig ungdom som allt som oftast roar sig med att ströva omkring och uppväcka lidelse och passion hos de som ser honom, och har således en stark benägenhet att uppvisa lättja i utnyttjandet av sina krafter. Han beledsagas ofta av Vasanta (våren), som strängar hans båge och utväljer en för offret passande pil, och Rati (Passion), hans gemål. Gudar likaväl som dödliga har fallit offer för honom. Under i synnerhet våren, då han beledsagas av sin vän Vasanta, sägs det att han helt förlorar fattningen och skjuter urskillningslöst sina kärlekspilar, och då med viss förkärlek för oskuldsfulla flickor, gifta kvinnor och asketer. (Ions, 1992:83-84.)
I den kanske mest välkända myten gav gudarna Kama i uppdrag att med kärlekens pil beskjuta den mediterande Shiva, som satt på sitt berg Kailasa, för att hos denne uppväcka passion och kärlek till Parvati, som i flera år förgäves försökt påkalla Shivas intresse. Då Shiva vaknat upp ur sin meditation, på grund av det begär som Kamas kärlekspil uppväckt, dödade han Kama med en eldsstråle som utgick från hans tredje öga (¿visdomens öga¿). Samtidigt blev han kär i Parvati och gifte sig med henne. (Ibid.)
Det bör noteras att Kama är en yaksha-gudomlighet (fruktbarhetsrelaterade lägre gudomligheter, t ex Kubera, ofta förknippade med träd och lundar) och är identisk med buddhismens dödsgud Mara, som många gånger försökte utsätta Buddha för frestelser. (Stutley, 1985:139.)
Ikonografiska detaljer: Kama bär en gyllene, juvelbesatt krona (kirita-mukuta) på sitt huvud och armband (kankana) runt handlederna.¿