begravningsfigur, niombo, niombo [kibwende pl. ziniombo [Etno]]

Fortsättning från föregående fält

Armar och ben tillverkas av starkt korgmaterial och benen är arrangerade i en dansande ställning eller böjda.
Armarna på figuren har en specifik betydelse då dessas hållning, högerarmen vinklad uppåt och vänsterarmen horisontellt framåt, betecknar linjen mellan världen hos de levande och andevärlden, dit den avlidne är på väg.
Vissa grupper i Kongo låter sedan begravningsfiguren vara just en cylinderformig rulle av dessa material med det torkade liket längst in. Andra skapar just en figur som detta föremål visar. Huvudet är det sista som tillförs figuren. I vissa fall fanns huvudet redan tillverkat då den döde, under sin livstid beställt ett sådant, vilket sedan plockades fram efter dennes död.

Niombon förs, efter sitt förfärdigande, i procession med byn mot graven och bärs på ett dansant sätt av byborna. Niombon placeras sedan stående, eller sittande i graven, som således är mycket djup. Djupet på gravhålet varierar även med den dödes rikedom och status, ju rikare desto djupare.
Widman nämner även att det förr, med relation till 1960-tal, varit så att en mycket rik hövding begravts tillsammans med de slavar han haft. Skälet till detta skulle vara att den döde, som sedermera blir en ande, inte skulle komma tillbaka för att hämta någon av dem som fortfarande levde.
Niombom begravs också med mat och tillhörigheter och graven smyckas mycket noga med hushållsverktyg etc. som sedan kan användas av den döde i andevärlden.

När niombon sedan begravts bränns den dödes hus i byn. Även detta för att den döde inte skulle komma tillbaka till byn.
En dag efter begravningen sker bodelning, vilken mestadels består av fruar och barn, vilka delas upp mellan de manliga släktingarna eller säljs av varpå vinsten delas. Fruar och barn ärver ingenting av sin man eller far.
Företeelsen av att begrava högt uppsatta personer i en niombo finns hos ett flertal grupper i de båda Kongo staterna. Man räknar med att företeelsen började avta kring 1930-talet. Den senaste niombo begravningen skedde dock den 4 juli 2004 hos en tekegrupp i Kongo-Brazzaville då den senaste kungen hos teke avled. [[Etno]]

Begravningsfigur i väv hopsydd kring armar och ben. Ansikte förgat i orange med väl markerade ögon, näsa, öron och mun med läppar och tänder. Huvudet klätt med en hätta med blåfärgad tofs på toppen.
Svarta streck över bålen högra foten och över ryggen. Armband kring både handlederna i form av tygremsor med svarta strecken i mitten.
Rektangulär tygbit om 20*8 cm över bröst och mage, vitfärgad med svart streck i rutor. På båda sidor av tygbiten återfinns två symetriskt målade rektanglar i svart om 10*9 cm med svarta streck inuti.
Framsidan av högerbenet, högerfoten, underliv, fingrar, under hakan och inuti munnen är rödfärgade.
Markerade bröst och bröstvårtor.

Samlarens dotter, Britta Widman, samma person som skänkt föremålet till EM, var gift med Ragnar Widman som författat ett bidrag i Etnografiska Muséets monografserie om just företeelserna kring en niombo hos Bwende.
I denna bok förklaras att en niombo skapas då en hövding eller annan högt uppsatt person dör och ska begravas. Liket läggs i en kista (kimbi). Kistan är tillverkad av glesa palmribbor och under denna tänds en eld som får brinna svagt tills liket torkat. Torkningsprocessen utförs för att hedra den döde och sorgeperioden håller på tills det att liket helt torkat, d.v.s. tills det att all vätska och fett avlägsnats från liket. Kvinnorna som stått mannen nära finns hela tiden i likets närhet och sköter om processen. Dessa kvinnor är förbjudna att tvätta sig eller visa sig för allmänheten under hela sorgeperioden, vilken vanligtvis sträcker sig över flera månader. De målar sig också svarta i ansiktet för att visa sin sorg och är förutsatta att gråta under hela processens. Allt tar plats i en hydda avsedd för ändamålet.
Då liket torkat lindas det i en svepning mestadels bestående av tjocka raffia-mattor och filtar, men också av bomullstyger, vilka ansågs fina och värdefulla. Det yttersta lagret av svepningen ska alltid vara rött, en färg soml, enligt Jacobson-Widding symboliserar magi och moralisk neutralitet.
Det är obligatoriskt för varje manlig närstående till den döde att bidra till klädnaden av Niombon i form av mattor eller filtar. Om en man misslyckas med detta bär han stor skam. Niombon skapas av särskilda personer skolade i just detta. Niomboskaparna studerar noggrant liket innan de förfärdigar niombon, då kroppen i möjligaste mån ska likna den döde. Liknelsen syns ofta på de kroppstatueringar den döde haft som sedan uppträder som målade mönster på niombon. Ansiktet ska också utformas mycket noggrant och så mycket som möjligt likna den döde.

forts. nästa fält [[Etno]]