Den omfattande samling av föremål från Kashgar i västligaste Kina, som missionären Lars Erik Högberg och hans medarbetare systematiskt byggde upp, var avsedd för missionsutställningen i Stockholm 1907. Avsikten var att visa upp den miljö i vilken missionärerna verkade. Eftersom de, vid sidan av det kristna förkunnandet, närmade sig lokalbefolkningen genom sjukvård och vad man skulle kunna kalla ”utvecklingsarbete” skulle utställningen spegla detta.
Utställningen skulle visa att Sinkiangs befolkning var i behov av undervisning, men att man i detta avlägsna hörn av innersta Asien också hade kunskap att bygga på, inte minst inom hantverken.
Man dokumenterade bland annat hur stadens skomakare arbetade och de produkter de tillverkade. Stövlarna kunde vara av mjukt eller hårt läder, vilket ibland kunde vackert dekoreras. De tillverkades för män, kvinnor eller barn. De kunde följa lokal smak. Men de kunde också spegla ryska eller kinesiska moden.