| Typ <itemType> |
Objekt/föremål |
| Datering <presTimeLabel> |
1867 |
| Plats <presPlaceLabel> |
Japan |
| Beskrivning <itemDescription> |
-
Träsnitt (yakusha-e) av Toyohara Kunichika (1835-1900) med aktören Kawarazaki Gonjuro (Ichikawa Danjuro IX, 1838-1903) som Yokoyama Taro (enligt givaren) i aragoto-roll. Diptyk med OM-1998-0391. Den kraftfulla och "överdrivna" spelstilen aragoto som betyder ungefär "vild krigare" var särskilt känd från Edo där den först användes av den mycket kände Ichikawa Danjuro I (1660-1704). Spelstilen anvä...
Visa hela
Träsnitt (yakusha-e) av Toyohara Kunichika (1835-1900) med aktören Kawarazaki Gonjuro (Ichikawa Danjuro IX, 1838-1903) som Yokoyama Taro (enligt givaren) i aragoto-roll. Diptyk med OM-1998-0391. Den kraftfulla och "överdrivna" spelstilen aragoto som betyder ungefär "vild krigare" var särskilt känd från Edo där den först användes av den mycket kände Ichikawa Danjuro I (1660-1704). Spelstilen används för roller som t ex vildsinta samurajer, rasande guomligheter eller demoner. Ofta använder aragoto-rollinnehavaren stora peruker och kraftig sminkning (kumadori). Vid viktiga händelser och höjdpunkter i dramat fryser aktören spelet och vindar med ögonen i en dramatisk pose (mie). (Baserad på text från utställningen Japan. Föremål och bilder berättar. 2011). /PH Kabuki-teatern Kabuki-teatern är en av de mest kända teaterformerna i Japan och har ursprung i tidigt 1600-tal. Publiken bestod främst av de välbärgade stadsborna. Under tiden mellan 1603 och 1629 stod främst kvinnor på scenen (onna kabuki). Pionjären Izumo no Okuni framförde i Kyoto och Edo ”excentriska danser” (kabuki odori), ofta i manskläder och med utländska inslag som halsband med kors. Från 1629 förbjöds kvinnor att agera och istället var det främst unga män eller pojkar som uppträdde (wakashu kabuki). Både kvinnorna och de unga männen var ofta involverade i prostitution. Bland annat p g a de många striderna om dem tilläts från 1652 enbart vuxna män med rakad främre del av hjässan att uppträda. Berömda spelstilar för mansroller är en ”överdriven”, kraftfull spelstil (aragoto) och en mjukare, mer realistisk stil (wagoto), ursprungligen från Kansai, d v s området kring Osaka. De män som specialiserade sig på kvinnoroller kallas onnagata (oyama), de män som spelar män tachiyuki eller tateyaku. Dockteatern (bunraku eller joruri) och kabuki-teatern påverkade varandra ömsesidigt från sent 1600-tal. En av Japans mest kända pjäsförfattare, Chikamatsu Monzaemon (1653–1724) skrev pjäser för både dockteatern och kabuki. 2005 utnämnde UNESCO kabuki till ”Masterpiece of Oral and Intangible Heritage of Humanity” inom kategorin “Intangible Cultural Heritage”. Kabuki är bland mycket annat känd för sin tidigt relativt tekniskt avancerade scenteknik. Bland annat kan nämnas maskineri som gjorde det möjligt för aktören att snabbt dyka upp på olika ställen och vridscenen (mawaributai) som uppfanns 1758 och som gjorde snabba scenbyten möjliga. Själva föreställningarna var på dagtid eller så länge det fanns tillräckligt med ljus. Redan före kl 7 på morgon var en vanlig starttid, vilket gjorde att en del i publiken övernattade i närheten för att kunna få bra sittplatser. Priset på biljetter varierade kraftigt och berodde på skådespelarnas popularitet och en utbredd stjärnkult. På kabuki-scenerna syntes förr både dagsaktuella och historiska ämnen. För att undgå censuren förkläddes samtida dramer med samurajroller till historisk tid eller ”fiktiviserades” (personerna gavs t ex andra namn än det verkliga, även om betraktaren förstod vem som avsågs). Ett exempel på det är en välkänd kabuki-pjäs, Kanadehon Chushingura, ibland kallad ”De 47 herrelösa samurajerna (ronin”). Chushingura är fortfarande tema för årliga TV-produktioner och filmer. Den baseras på en verklig händelse från omkring år 1700 och förlades till tidig Muromachi-period (1392–1573) för att undgå shogunatets censur. Inte sällan fick teatrar stängas efter censur och antalet teater-byggnader kontrollerades. Kabuki-dramerna var en kommenterande observatör av det samtida nöjeslivet, men även en kritiker av det pågående militära styret. (Baserad på text från utställningskatalogen Japan. Föremål och bilder berättar. 2011, s 55, 62). /PH
Stäng
|
| Förvärvsomständigheter <itemDescription> |
|
| Utställning / ingår i <itemDescription> |
|
| Anmärkning <itemDescription> |
-
ev repro (textskåp) Kabuki
|
| Anmärkning <itemDescription> |
|
| Referens, publicerad i <itemDescription> |
-
Braw, Monica, Holmberg, Petra & Myrdal, Eva (2011). Japan: föremål och bilder berättar = Japan : artefacts and images tell the story. Stockholm: Östasiatiska museet
|
| Land, engelska / ursprung <itemDescription> |
|
| Beskrivning, engelska <itemDescription> |
-
Toyohara Kunichika (1835-1900). Woodblock print with actors (yakusha-e) in aragoto style roles. The actor Kawarazaki Gonjuro (Ichikawa Danjūrō IX, 1838-1903) as Yokoyama Tarō and the actor Ichikawa Sh...
Visa hela
Toyohara Kunichika (1835-1900). Woodblock print with actors (yakusha-e) in aragoto style roles. The actor Kawarazaki Gonjuro (Ichikawa Danjūrō IX, 1838-1903) as Yokoyama Tarō and the actor Ichikawa Shinnosuke (probably IV) as Saburō. 1867. Multicolour woodblock print (nishiki-e), aiban format diptych. The forceful and "exagarated" style of acting called aragoto (roughly translatable as "reckless warrior") was particularly associated with Edo, where its first exponent was the very famous Ichikawa Dajnuro I (1660-1704). Aragoto is used for creating such parts as savage samurai, wrathful deities or demons. Often large wigs and heavy make-up (kumadori) are used. For important occurences and climaxes in the drama, the actor freezes his action, rolling his eyes in a dramatic pose (mie). (Based on the text for the exhibition catalogue Japan. Artefacts and images tell the story. 2011). /PH
Stäng
|
| Utställning, del av / ingår i <itemDescription> |
|
| Händelse <context> |
-
Ursprung i Japan.
-
Tillverkad 1867 - av Toyohara Kunichika.
-
Förvärvad 1998 av Utagawa Society of Japan (Utagawaha Monjinkai).
|
| Material, engelska<itemMaterial> |
- paper
|
| Materialkategori<itemMaterial> |
- papper
|
| Material<itemMaterial> |
- papper
|
| Nyckelord <itemKeyWord> |
-
paper
-
시각예술 視覺藝術
-
281
-
OM-1998-0390
-
paper
-
Östasien
-
종이 紙
|
| Mått <itemMeasurement> |
-
Bredd: 23,5 cm.
-
Höjd: 34,5 cm.
|
| Motiv <itemMotiveWord> |
|
| Sakord, engelska<itemName> |
- woodcut
- print
- woodblock
|
| Sakord<itemName> |
- träsnitt
- bildkonst
|
| Ämne <subject> |
|
| Accessionsnummer <itemNumber> |
|
| Tidigare identitet <itemNumber> |
|
| Rättigheter för metadata <itemLicense> |
|
| Källa <presOrganization> |
Statens museer för världskultur - Östasiatiska museet |
|
Källa <url>
|
|