Titel: Höst, nr 10: Tuppkamsblomma (Celosia cristata) och kungsfiskare
(Aki, jû: Keitôka to kawasebi / Autumn, no.10: Cockscomb and Kingfisher);
Illustration nr 79 ur albumet Bairei kachô gafu
Texten är också skriven av Bairei. Han berättar bland annat att tuppkamsblommorna (keitôka) blommar i trädgårdarna i juli - augusti. Vissa blommor blir lika höga som en lång person, ca 5 - 6 shaku (151.5 x 181.8 cm), andra är knappt lika höga som en kort person. De är av olika färger: lila, vita, karmosinröda (beni) med vit pudring eller gula. Blommornas former varierar: de är antingen runda, spetsiga, platta eller liknar tuppkammar.
Bairei nämner några av kungsfiskarens många olika namn (t.ex. suikô, gyokô, gyoko) och säger att en stor variant av fågeln heter yamasebi . Hanen betecknas med tecknet för hi / kawasemi och honan med tecknet för sui / hisui. Se pärm med information om träsnittssamlingen. Information från Louise Virgin. /PH
Information om konstnären: http://www.myjapanesehanga.com/home/artists/kono-bairei-1844-1895
Ingår 13/12 2014 - maj 2015 i utställningen Blommor i japansk konst. Skönhet och symbolik (urval och koncept: Petra Holmberg, intendent). Text från hemsidan:
"Längtar du efter grönska och blomdoft? Välkommen till Galleriet i vår permanenta Japan-utställning! Med start i den mörkaste årstiden och vidare in i våren visar vi 20 föremål med blom- och växtmotiv. Bland föremålen finns två sällan visade målningar från 17-1800-talen, träsnitt, illustrerade böcker och keramik.
Blommor, växter och träd är mycket viktiga i japansk konst och på konsthantverk. Ibland kombineras växterna med fåglar och andra djur. Blommönster har använts på tyger åtminstone sedan Asuka- och Nara-perioden (538-794). Under Heian-perioden (794-1185) började växtmotiv användas av krigarna som familjevapen (mon) på personliga ägodelar och i strid. De fyra årstiderna med sina olika växter brukar lyftas fram i japansk kultur. De skira körsbärsblommen och de röda lövens glöd firas särskilt med seder som startade i kejsarhovet för över 1000 år sedan. Under Edo-perioden (1615-1868) blev firandet mer utbrett och kom att likna dagens festligheter med karaoke-sång under körsbärsträden.
De flesta av årets månader har sin speciella växt som symbol, ofta med rötter i Kina. Växtmotiven gör att många både i och utanför Japan förknippar japansk kultur med kärlek till naturen. Förr förklarade en del forskare denna naturkärlek med att Japan var ett utpräglat jordbrukssamhälle. Enligt nutida forskning har naturmotiven sina rötter snarare i hovaristokratins litterära värld. Man kan se de återkommande motiven som en vilja att omsätta naturen i en förståelig, kulturell och kontrollerad form. Poesin och berättelserna som skrevs i kretsar runt kejsaren från och med 700-1000-talet påverkar japansk kultur än idag. Årstider och växtmotiv är återkommande ämnen i texterna. I "Berättelsen om prins Genji" från 1000-talet, idag känd även som manga och anime, är flera huvudpersoner namngivna efter blommor. Årstidens betydelse märks även idag på formella brev där man gör syftningar till årstiden liksom i kortdiktformen haiku (dikter med 17 stavelser).
Hur många blom- och växtmotiv kan du hitta runtom i vår Japan-utställning här på museet?
För information om specialvisningar i Galleriet, se kalendariet." /PH
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
