surmjölksslev

Om graese-melke:

Graese-melke, är ett samlingsnamn för koagulerade mjölkrätter med tillsats av örter.
Det användes ett antal olika örter för att få mjölken att löpa till en grönaktig, kesolik massa och även konserveras. Fjällsamerna använde föredragsvis kvanne, på samiska påsko (lat. Angélica archangélica) till sin ”gompa”, som mjölkprodukten hette. Angelikan har en mycket hög halt av c-vitamin, vilket inte bara har en bra konserverande effekt, utan också var viktigt i en diet som förövrigt saknade grönsaker och annan frukt än bär. Skogssamernas ”juobmo” gjordes på äng- eller fjällsyra (Rumex acetosa, -lapponicus). Örterna tillsattes i den uppvärmda renmjölken och fick den att löpa till en kesolik fil. Filen förvarades i löpekaggar (1939.70.0278) och lagrades svalt, instoppad bland klipporna i fjällen, tills man återvände till vistet på sin vandring under våren året därpå.
Det kännetecknande för samernas rundkaggar (1939.70.0048, 1939.70.0243) var att de i regel inte var gjorda i nybyggarnas laggkärlsteknik, utan var urholkade av en trästam, försedda med bottnar och vidjeband, samt hade öppningen på långsidan. (Fjellström, 1985: 278, 282) Kaggarnas speciella utformning, långsmal och med öppningen på sidan, verkar ha bestämts av att samerna när de vandrade om somrarna måste ha hängt kaggarna på renarna. (Madeleine Stirnimann, socialantropolog, VKM, 2010)
Renmjölken kunde också frysas. Den åts också frysen ihop med bär, som ett slags ”prehistorisk” glass! Mjölk sötades och smaksattes även med björk- och tallsav. Och kokades till gröt med innerbarken av björk och tall, som torkats och rivits till mjöl. Barkmjölet konkurerades dock till sist ut av det inköpta sädesmjölet.

För mer detaljerad information om samiskt kosthåll och matberedning (speciellt graese-mjölks olika varianter), läs s. 261-299 i Phebe Fjellströms bok Samernas samhälle i tradition och nutid. Nordstedts förlag: Stockholm, 1985. ISBN 91-1-853222-5.

Relaterade sökningar:
Register: [alla] FOLNAM: samer OBJTXT [innehåller]:
matberedning och konsumtion
mjölkproduktion

mjölksil: 1939.70.0163, 1939.70.0353.
rundkagge: 1939.70.0278, 1939.70.0048, 1939.70.0243.

(av Madeleine Stirnimann, socialantropolog VKM, Göteborg, 2010)