smycken, bälte, silverbeslag, gudatrio

Om samiskt silver:
Samernas skinnhandel ökade under medeltiden och med det kom även omfattande kvantiteter av silverföremål in i den samiska kulturen. Silvret, liksom de färggranna importerade tygerna som nu fick sitt inträde i samhället, var ett sätt att anlägga överskottskapitalet från skinnhandeln i en hållfastare form. Silvret var i form av smycken och bruksföremål, lätt att bära med sig. Det var vackert och gav skönhet och status till bäraren och dennes familj, samt kunde i nödtider bytas tillbaka till basvaror som mat. År 1559 motsvarade en 3-lods silversked värdet av två järvskinn. (Fjällström, 1985: 504) Det var inte samerna själva som bearbetade silvret (eller kopparn och mässingen) till smycken, utan de gav grannfolkets finsmeder i uppdrag att utforma föremålen efter deras föreställningar. I och med att metallen i den förkristna religionen ansågs besitta magiska krafter, förvånar det inte att man finner symbolik som härstammar från den gamla samiska naturreligionen i just silverföremålen. Även att silvret gavs som gåvor i samband med de kristna ceremonierna, som vid dop, frieri (brudgåva) och bröllop, har sitt ursprung i den gamla naturreligionen.

För en förklaring om metallens religionssymboliska betydelse i de gamla ritualerna läs: ”Trolltrummans hemlighet. En socialantropologisk rekonstruktion av samernas förlorade naturreligion” av Saga du Nord.
För det samiska silvrets historia läs ”Lappskt Silver” av Phebe Fjellström.

Relaterade sökningar:
Register: [alla] FOLNAM: samer OBJTXT [innehåller]:
silver
silverkrage
smycken och kroppsprydnader
rituella-religiösa föremål
handel och varuutbyte

Smycke till silverkrage resp. bälte: 1939.56.0013, 1939.70.0129, 1939.70.0364, 1939.73.0001 (silverkrage), 1941.05.0001, 1942.02.0001, 1942.02.0002.

Referenser:
s. 481-505 i Phebe Fjellströms bok Samernas samhälle i tradition och nutid. Nordstedts förlag: Stockholm, 1985. ISBN 91-1-853222-5)
Saga du Nord: Trolltrummans hemlighet. En socialantropologisk rekonstruktion av samernas förlorade naturreligion)
Phebe Fjellström: Lappskt silver. Almqvist & Wiksell, Uppsala, 1962.

(av Madeleine Stirnimann, socialantropolog, VKM Göteborg, 2010)

Om nåjdebältet:

Finner man stjärnor på ett bälte, kan det vara frågan om ett nåjdebälte. (Se 1948.21.0074) Då nåjden var samesamhällets astronom, är stjärnorna hans kännetecken. (Lundmark, 1982: 89) Även ornament med en människolik trio, relaterar högst sannolikt till de gamla gudarna. (Se 1942.02.0002 och 1937.23.0001) Klotlika figurer brukar förekomma i samisk läkesymbolik. (Se 1971.25.0002) De religiösa symbolerna på de värdefulla bältena talar om att det kanske handlar om mer än bara en vacker högtidsutstyrsel. För mer information om nåjdebältets rituella funktion och samisk religionssymbolik, läs socialantropologen Saga du Nords ”Trolltrummans hemlighet”.

Referenser:
Saga du Nord Trolltrummans hemlighet. En socialantropologisk rekonstruktion av samernas förlorade naturreligion. Manuskript maj 2010, u.a.
Lundmark, Bo Baev’vi, mánno, nástit. Acta Bothniensia Occidentalis. Skrifter i västerbottnisk kulturhistoria 5. UTAB: Umeå1982. ISSN 0347-8114.

(av Madeleine Stirnimann, socialantropolog, VKM Göteborg, 2010)