Om torvkåtan:
Gamme, på syd samiska lav’dnjigoatti eller dar’figoatti, (modell: 1972.18.0007), var en fast kåta. Den förekom mest hos nordsamerna. Den kunde ha en s.k. höjremskonstruktion och var då timrad på insidan. Den mera ursprungliga typen av kåta verkar emellertid ha varit bågstångskonstruktionen, på nordsamiska en bael’jek-konstruktion (se modell på bågstångs kåtan: 1972.18.0010). Den baserades på en stomme av två hopfogade bågar, som tillsammans bildar ett valv. Valvet stadgades av en ring av trä. På denna stomme lutades slanor runtomkring. Dessa stänger täcktes med mjukkokt och hopsydd björknäver för att få kåtan vatten och vindtät. Ovanpå detta lades sedan torv till isolering och några slanor för att försäkra sig om att torvlagret höll sig på plats i alla väder.
Kåtadörren (ux) och boassjo-luckan var i torvkåtan av trä. (Madeleine Stirmimann, socialantropolog, VKM 2010)
Jämför de olika kåta-modellerna 1972.18.0006-10!
Relaterade sökningar:
Register: [alla] FOLNAM: samer OBJTXT [innehåller]:
byggnader
kåta
kåtadörr 1938.40.0002u (till kåta 1938.40.0002)
kåtaduk: 1939.70.0348, 1938.40.0002s,t.
kåta-modellerna: 1972.18.0006-10
Referenser:
s. 230-260 i Phebe Fjellströms bok Samernas samhälle i tradition och nutid. Nordstedts förlag: Stockholm, 1985. ISBN 91-1-853222-5)
s. 145-147 i Ossian Elgströms bok Karesuandolapparna 1916-1919. Åhlén & Åkerlund: Stockholm, 1922. [Bra skisser!]
(Finns i VKMs bibliotek.)
(av Madeleine Stirnimann, socialantropolog, VKM Göteborg, 2010)