benplatta, amulett, amulet, sarang timah

Tunn, triangulär benplatta. Basen av plattans triangel bildas av två svagt inåtböjda linjer som på mitten möts och bildar en trubbig vinkel. Triangels spetsiga ända har en knoppformig utskärning, så att ett snöre kan anbringas i vilket plattan kan hänga. Plattans båda sidor
är täckta med ristningar: på vardera sidan en människogestalt där huvudet är mest utarbetat och med detta så placerat att triangelns bas bildar plattans övre del; vidare inskriptioner i batak-skrift och olika ornameent. Plattans höjd: 14,5 cm.
Originalnr C. 5333.
Plattor av detta slag kallas sarang timah och sägs vara amuletter. De bars bl. a. i strid och stacks då in mellan huvudduken och håret. De sades skydda mot kulor. Enligt en sagesman, en missionär, offrades en buffel före striden och denna åts upp av dem som skulle delta i striden. Ett revben och ett stycke av skulderbladet togs till gurun som på benet skrev en magisk ramsa mot kulor. Båda benen tjänstgjorde sedan som amuletter i striden. Batak-stammens sarang timah användes inte bara i strid, menstruerande kvinnor kunde också använda dem för att avvärja försåtliga anfall från det osynligas värld under menstruationsperioden.
Det har sagts att sarang timah skurits ut ut skulderblad från fiender som ätits upp och att de därför skulle höra samman med kannibalism. G.L. Tichelman har ifrågasatt detta. Plattorna skulle vara alldeles för tunna föra att ha kommit från människans skelett..
Litt.: G.L. Tichelman: De "sarang timah", een Bataksch amulet. Cultureel Indië. II. Leiden 1940. Pp. 243-246.
A.F.C.A. van Heyst: "De "sarang timah", een Bataksch amulet. Cultureel Indië. III. Leiden 1941. Pp. 44-46.