Bindmössa

Mössan har styv stomme av papp. Ovanpå pappen ett mjukt lager av linblånor och bomull, därefter överklädd med ett yttertyg av grönblått siden. Enligt tidigare katalogisering grönt silke. Fodertyg ljust beige linne. Kantad med grönt sidenband.
Broderi i tambursöm med silke i beige, mycket ljust brunt, gult, blått och mycket ljust grönt. Mönstret är ett stiliserat blommönster med stora och små blommor, blad, knoppar och snirkliga slingor.
Fyra veck i varje sida baktill. Vecken är rundade upptill. Grov lintråd synlig på utsidan av vecken bak, där yttertyget är trasigt. Inget dragband syns på insidan.
UM 2203, UM 2205, UM 2207 och UM 16180 har liknande insida.
Mycket sliten, bitvis i sönderfall. Stora hål i yttertyget fram och på vänster sida. Yttertygets inslag bortslitet på stora ytor.
Broderiet dock kvar.
Katalogiserad i Knut Adrian Anderssons katalog I:4:3, i museets arkiv D 2 A:1, som del av en kvinnodräkt bestående av plaggen UM 3:A - G, varav en del är "original" och andra "kopior". (I dag kallar vi dem rekonstruktioner.)
Bertha Kleberg har troligen bidragit till att plaggen införskaffades för att de skulle ställas ut och på så sätt inspirera till bärande av bygdedräkt och tjäna som modell för dräkttillverkare. Text om UM3:F i Knut Adrian Anderssons katalog: " Mössa och Lin (kallas i Uppland Stycke och Mössa). Original från Inland."
Vid inventering 1958-08-20 står: "Mössa (tillhörande kvinnodräkt) grönt silke m. spets original från Inland". Nu saknar mössan stycke.
Tillverknings- och användningstid osäker.

Litteratur:
Arnö-Berg, Inga. Folkdräkter från hela Sverige, Örebro 1976, sid. 210-213.
Henschen, Ingegerd. Svenska broderier, Stockholm 1950, sid. 162-164.
Nylén, Anna-Maja. Folkdräkter ur Nordiska museets samlingar, Nordiska museets handlingar 77, Lund 1971, sid. 63.
Svensson, Sigfrid. Bindmössan och dess föregångare i svensk folkdräkt ur Bygd och yttervärld, Lund 1969, sid. 36-56.
Örtendahl, Charlotte. En bindmössa från Hedemora ur Textil tradition speglad i Dalarnas museums samlingar, Dalarnas Hembygdsbok 1982, Falun 1982, sid. 45-49.

Omkatalogiserat 1997-01-15 VBT

Ur handskrivna katalogen 1957-1958:
Kvinnodräkt; fr. Bohuslän
1909
a) Kjol, mörkblå. b) Livstycke, rödstrimmat på blå botten m. broderier (eft. original fr. Tjörn)
c) Förkläde, vitt m. bredare hålsöm. d) Silkesduk, brokig (1,19 x 1,17 m) Ngt trasig e) Särk, Fullständig. Vit. f) Mössa, grönt silke m. spets. d-f original fr. Inland.

Lappkatalog: 76

Utställningstext
BOHUSDRÄKTEN FYLLER 100 ÅR
Vi visar bindmössor, livstycken och västar
som inspirerat inför arbetet med att skapa
en bohuslänsk nationaldräkt.
1 december 2010 - 9 januari 2011

BINDMÖSSOR
Vilket varierat utseende bindmössor kan ha inom ett så begränsat område som Bohuslän!
Museet har knappt fyrtiotalet bindmössor i samlingarna. Hälften visar vi i denna utställning.

Vad karaktäriserar en bindmössa?
En hårt klistrad stomme av flera lager papper täckt med ett sidentyg som kan vara enfärgat, mönstervävt eller broderat. En del mössor kan vara klädda med ett tryckt småmönstrat tyg, en s.k. kattun. Det senare finns inget exempel på i samlingarna. Däremot har en del av bindmössorna fodertyg av kattun, eller rutigt bomulls- eller linnetyg.
För att få formen mjuk täcktes pappstommen med ett lager av bomullsvadd eller linblånor. Exempel på hur det ser ut under det sönderfrätta sidentyget kan man se i montern.

Mössan bars högt uppe på huvudet och kompletterades med ett s.k. stycke. Egentligen var stycket till att börja med resterna av en vit linnehuva som stack fram. Det stärka tyget eller spetsen hade funktionen att dölja håret framtill. Efter hand krympte huvan eller "hatten" till en remsa som sticker fram under mössan.
En nackrosett av breda sidenband kompletterade skapelsen. Den kunde bytas ut för olika tillfällen.

Historik
I 1500-talets modedräkt påträffas denna typ av mössa. Den sägs vara en fransk huvudbonad, men förknippas ofta med England och drottning Maria Stuart. Mössan var på den tiden mjukare, och drogs samman i nacken med en dragsko. Därifrån kommer namnet bindmössa.
Via borgarklassens kvinnor tas bindmössa upp av allmogen på 1700-talet. Den form på mössor som vi stöter på har sitt ursprung från senare delen av 1700-talet.
För de flesta bindmössorna i presentationen uppskattar vi tillverkningstiden till perioden 1800-1850.

Olikheter att ta fasta på
Notera storlekarna - ju större mössor desto tidigare datering.
Räkna antalet lagda veck på varje sida och hur formen skiljer sig på dessa.
Konstruktionen med dragband i nacken har man löst på olika sätt. Ibland finns en kanal av ett band som man har trätt ett vävt band eller en snodd genom och dragit åt. Ibland har man gjort en kanal av invikt yttertyg och dragit en snodd genom detta.
Inget broderat mönster är det andra likt - de bara påminner mycket om varandra. Mångfalden är oändlig inom området!