Lådan med bag-in-box-vin visades i utställningen Vin, sprit och riktiga karlar på Bohusläns museum sommaren 2009 och är ett exempel på vår tids standardisering av förpackningar för alkohol. Ölflaskan är Sveriges andra standardiserade bruksföremål, d.v.s. ett föremål med i landet överenskomna mått oavsett tillverkare. Sveriges första "standard" är annars tändsticksasken.
Bag-in-boxen är också ett exempel på den ökade alkoholliberalismen i Sverige och inte minst det ökade intresset för just vin som märkts de senaste 20 åren.
Bag-in-box-förpackningen, bib eller lådvinet är en utveckling av den äldre vinlägeln, en läderbehållare som sjunker ihop när vinet tappas och därmed hindrar luften att nå vinet, som annars förvandlas till vinäger.
I papperskartongen, lådan, finns en påse av aluminium och plast i vilken vinet är vacuumförpackat. Påsen krymper i takt med att man tappar ur vin. På så sätt undviks oxidationsprocessen.
Genom lådan kan en kran vanligen stickas ut som gör det enkelt att tappa upp vinet i glas eller karaff. Boxvinet bör tappas upp när det ska serveras eftersom vinet då får en genomluftning som gör att det får en fräschare och fruktigare karaktär.
Den standardiserade förpackningen underlättar transport genom att den väger mindre, inte spricker och är lättare att trava, eftersom den är blockformad. Det finns också ofta ett bärhandtag. Eftersom förpackningen alltid är försluten kan hållbarheten ofta vara längre än för en öppnad flaska. En öppnad box ska dock inte sparas för länge. Röda viner håller sig oftast bättre än vita. Plast har inte en allt för tät struktur, och därför rekommenderas att förbruka vitt vin och rosévin inom sju dagar, för att det inte skall förlora sin viktigaste egenskap, friskheten, medan rött vin kan klara sig i öppnad förpackning upp till 14 dagar. Hållbarheten kan jämföras med den för en öppnad flaska som håller i en till två dagar. För förvaring av de öppnade förpackningarna rekommenderas för vitt vin och rosévin: kylskåp, för rött vin: svalt.
Bag-in-box-vin bör vidare konsumeras ganska snabbt sedan de tappats på låda och bör inte vara äldre än ett halvår
Då de första lådvinerna introducerades i Sverige på 1990-talet var det till restauranger som sålde husets vin på kran. 1997 började Systembolaget sälja bag-in-box och det blev genast succé. Beslutet föregicks då av en livlig debatt och slutligen ett beslut i alkoholnämnden. Invändningarna var att förpackningens storlek ansågs uppmuntra till ökad konsumtion. I juli månad 2009 var drygt 60 procent av allt vin som såldes på Systembolaget förpackat på box. Sommar är den verkliga högsäsongen för lådviner då svenskarna grillar och har picnic.
Trenden är att de billigaste lådorna ökar i försäljning. Bland vinkännare har lådvinerna i allmänhet ett sämre rykte och i takt med lådvinernas ökande popularitet har det därför åter blivit status att servera ett vin i sin originalflaska av glas. En debatt pågår också kring hur lådvinet fr. allt kan bli en alkoholfälla. Det är lätt att tappa upp ett extra glas utan att konsumenten har kontroll på hur mycket som gått åt eller återstår i lådan.
Bag-in-box-vin utvecklades i Australien i mitten på 1970- talet. Då större delen av allt vin som såldes levererades i bulk ([av eng. bulk ''massa'', ''löslast''], på fartyg avsett för laster som kan skopas eller pumpas) fanns det ett behov av en förpackning med längre hållbarhet än den traditionella plastdunken. Uppfinnaren var en australiensisk vintillverkare som sökte ett sätt att sälja sitt rödvin i större volymer utan att vinet förstördes.
Konstruktionen med en tät, mjuk plastpåse i en robust låda av kartong är inte unik för lådvin, den passar många typer av flytande produkter. Ursprunget till den moderna förpackningen kommer från USA i mitten av 1950-talet. Då handlade det om att finna en säker metod att transportera använd batterisyra.
Sedan dess har bag in box vuxit till en världsindustri. Samtidigt som allt mer av världens vin tappas på kartong förpackas allt fler flytande produkter i de lufttäta påsarna. Livsmedel som ketchup, såser, sirap, juice och matoljor har sedan länge levererats i bib. Även mjölk fanns under flera år i bib. Bib är en förutsättning för läskautomaterna på snabbmatsrestauranger världen över och Coca Cola-koncernen är en av världens största bib-kunder.
De senaste åren har också marknaden för sjukvårdsprodukter i bib vuxit, mycket på grund av att tekniken nu kan garantera 100-procentig sterilitet.
De kanske klaraste fördelarna med bibförpackningen är de transportmässiga.
Bib-förpackningen väger mindre än glasemballage, är mera tålig och lättare att trava, vilket leder till mindre bränslekonsumtion och lägre utsläpp av koldioxid.
Förpackningen är också populär bland leverantörer och tillverkare, eftersom den med sin stora annonsyta lämpar sig utmärkt för olika reklambudskap.
Se Bilagepärm UM031354 för artikel av Olof Jönsson i SvD 2011-06-19, Ledig och lullig eller på Internet; http://www.svd.se/kultur/ledig-och-lullig_6254416.svd
Litteratur:
Ericsson, Niklas: Den törstiges val. Dryckernas svenska historia. Norstedts 2003.
Waldén, Susanne: Berättad berusning. Kulturella föreställningar i berättelser om berusade personer. Uppsala universitet. Institutionen för kulturantropologi och etnologi, 2010.
Internetkällor 2010:
Allt om mats hemsida. Text: Gunilla Hultgren Karell
Shape 3/2009. Text Sven Lindell Källa
Tedeum Vin, Arvid Nordquist HAB. Text: Andreas Kjörling, Sommelier
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
