Skulptur

Frans Albert Larsson (Larson), slöjdlärare, skulptör och bildkonstnär, född 6 augusti 1894 på Syltenäs, Myckleby socken på Orust, död 22 juli 1957 i Skara. Fadern var sjökapten.
Frans Larson studerade till slöjdlärare på Nääs slöjdlärarseminarium, Floda. Förutom några kortare kurser på Slöjdföreningens skola i Göteborg var han autodidakt som konstnär. Han beskrivs som en särling. Han målade företrädesvis oljemålningar i naiv stil, skulpterade i trä som han också målade. Ett stort antal ramar till konstnärsvänners målningar har han tillverkat.
Han var verksam i Bohuslän, men bodde också i Skara där han tjänstgjorde som slöjdlärare på Skara folkskola. Han bodde då på andra våningen i det så kallade Bladhska huset.
I ungdomen var han till sjöss under en period.
Frans Larson var äldre bror till David Larsson, som räknas till en av Göteborgskoloristerna.

Citat ur utställningsfolder från God Konst, Göteborg, vårvintern 1946:
När jag för några år sedan vid ett besök i Skara första gången ställdes inför Frans Larsons måleri blev det för mig en rik och oväntad upplevelse. Oväntad därför att jag aldrig sett något av honom och därför att jag inte väntade mig finna i Skara, där Frans Larson är bosatt, en konstnär av så betydande halt Det var inte heller många som kände till honom.
Frans Larson är en stilla man, som lever ett tillbakadraget och ensamt liv. Konsten är för honom ett komplement till den dagliga lärargärningen - han är slöjdlärare vid Skara folkskola. Men den är också mer än ett komplement. Den är en källa, ur vilken han hämtar kraft, en tillflyktsort undan vardagens enahanda, en blommande trädgård, en värld, som är helt hans egen, där hans fantasi, hans drömmar och hans färgsyner kunna gå på äventyr och fritt få blomma. Hans måleri är helt sprunget ur ett inre nödtvång. Ur ensamhetens tankar har hans måleri fötts. Det har inte åstadkommits i en stor, dyrbar ateljé. Vid ett litet bord i ett gavelrum i Skara har dessa smycken trollats fram. I långa, ensamma kvällar har han låtit färgen välla ut över papper och pappbitar utan annat uppsåt än att fylla sin värld med färgens skimmer. I en kista har han se'n förvarat vad han målat. Att få vara med om, när denna kista öppnas är som att bevittna ett sagans under.
När alla dessa gnistrande småting kastas ut på bord, stolar och golv tycker man, att rummet klätts med ädla stenar, guld och sidentyger. Det är ett feeri. Och som ett feeri är konstens värld för Frans Larson själv. Ett feeri som han flyr till undan vardagens lunk, undan timplan, ensamhet, ohälsa och livets alla bekymmer.
Stellan Mörner [konstnär i Halmstadgruppen]

Utställningar:
Frans Larson hade en separatutställning på God Konst, Konserthuset, Göteborg, under perioden 15 februari - 3 mars 1946. Galleriet drevs av Gunnar Hjorthén, Göteborg. Utställning 44 står det i i foldern som också visar att 102 målningar visades.
Se bilagepärm där foldern förvaras.
Utställning i Lidköping tillsammans med brodern David Larsson 1954.
Nyttokonst i Uddevalla år 1961.
Minnesutställning tillsammans med David Larsson, Uddevalla konsthall 1987.

Representerad på Västergötlands museum, Skara, Bohusläns museum, Uddevalla och Orust kommun samt en madonnaskulptur i Myckleby kyrka på Orust.

Se UM68.15.001 Oljemålning, självporträtt.
Se UM031522 Skulptur

Se fotografier från konstnärens hem på Skolgatan 1 i Skara.
VGM_A145230_610_2 [1954]; VGM_A165001_5262 m.fl [1958]

Litteratur:
Jonsson, Eric. Spelman och drömmare. Recension i Bohusläningen 1961-10-28.
Till minne av bröderna Lars(s)on från Orust. Artikel i Bohusläningen 1987-11-28.
Minnen av målande bröder. Artikel i Bohusläningen 2008-01-04.