Broderimönster, garn och mönsterark

Mönster till broderi i kedjestygn samt fjorton dockor med olika kulört broderigarn av cellulosamaterial till Inlandshätta.
Mönsterark till "Skee Överdel" - tre delar bestående av överdel, ärm och halslinning . Av ett tunnare trähaltigt papper, ena sidan mer glättad än den andra. Skall enligt uppgift från givaren "vara av grovt vitt linne med hålsöm i halslinningen".

Den här varianten av Bohusdräkt, den så kallade Skee-dräkten, är den första rekonstruktionen av folkligt dräktskick i Bohuslän, gjord efter uppgifter om klädseln i Skee socken, hämtade ur "Västgöta och Bohuslänska resa" (förrättad år 1742) av Pehr Kalm. Dräkten presenterades 1905 av Bertha Kleberg, lärarinna vid Grebbestads folkhögskola. Senare kallade hon dräkten "försöksmodellen" (BOHUS-POSTEN 1913-07-11).

Dräkten är tillverkad omkring 1905 1910. Den uppsydd till och först använd av Irene Mattsson, f. 1890 i Grebbestad. Därefter är dräkten använd av Irenes syster, Gunborg Mattsson, gift Eléhn f. 1902 som var givarens mamma och av Beth Eléhn, f. 1925 och av givaren Gun Eléhn, f. 1933. Gun var medlem av Uddevalla Folkdanslag åren 1949 1952.
Till dräkten hörde ursprungligen en broderad sidenmössa. Givaren har inget minne av att några speciella skor bars till dräkten. Givaren kallar dräkten Ringblommedräkten.
Bohusdräkten är av den typ som 1905 hade presenterats av Bertha Kleberg, lärarinna vid Grebbestads folkhögskola. Denna kallas Skee-dräkten och är den första rekonstruktionen av folkligt dräktskick i Bohuslän, gjord efter uppgifter om klädseln i Skee socken, hämtade ur Pehr Kalms Wästgötha och Bahusländska resa förrättad år 1742. Senare kallade Bertha Kleberg själv dräkten "försöksmodellen". Under denna tid fanns ett framväxande intresse för hemslöjd och folkdräkter. Många sydde Bohusdräkter och de användes flitigt i olika sällskapssammanhang.

Ur Per Kalms Wästgötha och Bahusländska resa:
BAHUS-LÄN. TANUM. SKE.
---
D. 1. Augusti.
Om morgonen reste jag genom Wik til Ske, hvarest jag bivistade
Gudstjensten.
Qvinfolkens klädebonad, som de om Söndagarne uti Kyrkan
brukade, var här i Ske sådan: de hade alla fina hvita hufvor;
de mästa hade röda tröjor, några hade blå eller gröna, eller ock af
någon annan färg; somlige hade lifstycken antingen af rödt flanell
med gula rosor, eller ock annorleds färgade: desse lifstycken buro
de utan på sina tröjor, så at tröjärmarna stodo ut. Bak på ryggen af
lifstycket just midt på och längs ned efter voro 4 Stycken mot et
tvär finger breda gula band; största delen hade röda kjortlar, någre
blå eller af någon annan färg: dock hade alla knäpt Kjorteln utan
på tröjan eller lifstycket; alla hade hvita förkläden, och en stor del
Ringblommor antingen i handen eller vid bröstet.
http://www.kb.se/Dokument/Samlingarna/Digitala%20samlingar/Tema%20resor/perkalm.pdf
(Kalm, 1746)

Litteratur:
Arnö-Berg, Inga: Folkdräkter och bygdedräkter från hela Sverige. Örebro 1976, sid. 86-87.
Nylén, Anna-Maja: Folkdräkter ur Nordiska museets samlingar. Nordiska museets handlingar 77, Lund 1971, sid. 35-38.
Arill, David.: Bertha Kleberg och Bohusdräkten ur Bohusländska folkminnen. Studier och uppteckningar, Uddevalla 1922.
Bergman, Ingrid, Notini, Anja, Folkdräkter i Sverige. Svenska Institutet 2001.
Centergran, Ulla. Folkdräktsrörelsen i Bohuslän och Göteborg, C-uppsats i etnologi, Göteborg 1973.
Centergran, Ulla: Bygdedräkter bruk och brukare. Göteborg 1996.
Centergran, Ulla: Bohusdräkter tolkningar under ett sekel. Skrifter utgivna av Bohusläns museum och Bohusläns hembygdsförbund nr 71. Bohusläns museums förlag 2001.
Kalm, Pehr: Wästgötha och Bahusländska resa förrättad år 1742. Med anmärkningar uti historia naturali, physique, medicine, oeconomie, antiquiteter etc. jemte nödige figurer. Trykt hos Lars Salvius på des egen kostnad 1746.
Wistrand P G: Bohusländska folkdräkter, ur Fataburen häfte 1 1908.
Artiklar ur Bohusläningen:
1908-04-28 "Bohusländska folkdräkter" nr 59 (A).
1909-04-28 "Bohus-dräkten" nr 65.
1911-09-20 "Den gamla Bohusdräkten färdig" nr 149.