förkristen tro, teckning, jakt

Björnfesten, akvarellerad tuschteckning av Ossian Elgström. Daterad 1930. Detaljer.
1. "Så forslas godsakerna fram till festplatsen: kött i stort träfat, björnbuljong i grytan och brännvin i en rullande tunna. Kalaset är grandiost. Kring elden, där buljongen hålles varm i grytan, sitter jägarna i bestämd ordning med den glorieomstrålade på hedersplats. Alla äter och dricker och skiner av flott och begär, medan kvinnorna står uppradade i bakgrunden i väntan på sin andel."
(Ernst Mankers tolkning av "Björnfesten" i Norrbottens museums årsbok Norrbotten 1970, (Luleå 1969), sid 22, särtryck (Luleå 1971) sid 20.)
4-5. Detaljbild av övre vänstra hörnet med början av historien.
"En same på skidor, med den hornskovelprydda spjutstaven i handen och pilbågen över axeln samt med hunden i hälarna, stannar framför en trädrot. Ett hål i snön, andningshålet till ett björnide!... Av den upptäckten får mannen som en gloria kring huvudet."
"Så fort han ringat björn, far han hem med hejdlös fart. Bromsar in med staven mellan benen."
(Ernst Mankers tolkning av "Björnfesten" i Norrbottens museums årsbok Norrbotten 1970, (Luleå 1969), sid 9f, särtryck (Luleå 1971) sid 7f.)
6. Längst till höger: "Så lämnas det stora bytet att hämtas nästa dag, och jägarna tågar hemåt - dagens hjälte, med all björnens kraft, mer än dubbelt så stor som de andra."
(Ernst Mankers tolkning av "Björnfesten" i Norrbottens museums årsbok Norrbotten 1970, (Luleå 1969), sid 17, särtryck (Luleå 1971) sid 15.)
I mitten: "Hemma i kåtan har kvinnorna gjort sig beredda, klätt sig i sin finaste skrud, försett sig med var sin mässingsring och tuggat albark, så att munnen är full med blodröd saliv. Dagens hjälte slår på kåtadörren med sina spön och kryper sedan in genom den heliga bakdörren, allt medan kvinnorna ser på honom genom sin mässingsring och sprutar sin blodlika saliv honom i ansiktet, neutraliserande hans farlighet. Samma väg kommer jaktkamraterna, och samma dusch möter dem."
Till vänster: "I avskildhet går sedan den glorieomstrålade och ägnar gudarna på offerplatsen sin dyrkan."
(Ernst Mankers tolkning av "Björnfesten" i Norrbottens museums årsbok Norrbotten 1970, (Luleå 1969), sid 18f, särtryck (Luleå 1971) sid 16f.)
7. "Kring den fällde björnen dansar jägarna i ring och sjunger björnsången med tack för att den bjässen låtit sig tas utan att fördärva dem. Nåiden trummar, och dagens hjälte, som nu med ett vidjeband är bunden vid björnens nos, piskar den fallne med spön, allt medan dennes kraft strömmar över i segraren."
(Ernst Mankers tolkning av "Björnfesten" i Norrbottens museums årsbok Norrbotten 1970, (Luleå 1969), sid 16, särtryck (Luleå 1971) sid 14.)
8-9. Till vänster: "Nu kommer nåiden med trumman med i spelet. Han trummar och spår för en lycklig jakt, medan den gloriestrålande björnringaren och hans blivande jaktkamrater kryper på knän och armar mot gudarna på offerplatsen, stenseitar och träbeläten, varpå en rentjur offras. Seitarna stiger med mystisk makt ur marken, träbelätena står upphöjda på en lave. Björnringaren har som ett magiskt värdighetstecken spjutstaven prydd med mässingsringar."
(Ernst Mankers tolkning av "Björnfesten" i Norrbottens museums årsbok Norrbotten 1970, (Luleå 1969), sid 12, särtryck (Luleå 1971) sid 10.)
Till höger: "Och så går jägarskaran mot björnidet, först nåiden med trumman, så björnringaren med den mässingsprydda spjutstaven och sedan de andra jägarna i rad med spjut och pilbåge. Hundarna troget med."
(Ernst Mankers tolkning av "Björnfesten" i Norrbottens museums årsbok Norrbotten 1970, (Luleå 1969), sid 13, särtryck (Luleå 1971) sid 11.)

10. "Nu kommer nåiden med trumman med i spelet. Han trummar och spår för en lycklig jakt, medan den gloriestrålande björnringaren och hans blivande jaktkamrater kryper på knän och armar mot gudarna på offerplatsen, stenseitar och träbeläten, varpå en rentjur offras. Seitarna stiger med mystisk makt ur marken, träbelätena står upphöjda på en lave. Björnringaren har som ett magiskt värdighetstecken spjutstaven prydd med mässingsringar."
(Ernst Mankers tolkning av "Björnfesten" i Norrbottens museums årsbok Norrbotten 1970, (Luleå 1969), sid 12, särtryck (Luleå 1971) sid 10.)
11. Till höger: "Björnen bryter sig dock ut men får sin bane vid ett klippstup med spjutstick i bröstet och hundarna i hasorna. Den gloriestrålande ringaren är också banemannen."
Till vänster: "Kring den fällde björnen dansar jägarna i ring och sjunger björnsången med tack för att den bjässen låtit sig tas utan att fördärva dem. Nåiden trummar, och dagens hjälte, som nu med ett vidjeband är bunden vid björnens nos, piskar den fallne med spön, allt medan dennes kraft strömmar över i segraren."
(Ernst Mankers tolkning av "Björnfesten" i Norrbottens museums årsbok Norrbotten 1970, (Luleå 1969), sid 15f, särtryck (Luleå 1971) sid 13f.)
12. "Som en krevad blir mötet med björnen. Ur idet rusar den besten med ett avbrutet spjut i bringan och ilsket ansatt av hundarna, medan den djärvaste jägaren ligger på alla fyra och spyr blod. Men runt om står jägarskaran med spjutspetsarna riktade mot den farlige."
(Ernst Mankers tolkning av "Björnfesten" i Norrbottens museums årsbok Norrbotten 1970, (Luleå 1969), sid 14, särtryck (Luleå 1971) sid 12.)