Tengene såg och kvarn

Tengene har en mycket lång historisk kontinuitet ända från medeltid och fram till idag. En första uppgift om kvarnplatsen finns redan 1299. Kartmaterial från 1640-talet visar att det då fanns både såg och flera mjölkvarnar på i stort sett samma plats som idag. Tengene har även fungerat som vadställe. Det faktum att kyrkan inte ligger i någon av de byarna utan vid kvarnplatsen tyder på att denna tidigt måste ha uppfattats som ett centrum.

Tengene kvarn är uppförd 1885 då den tidigare kvarnbyggnaden brann ner. År 1890 köptes den av nuvarande ägares morfars far och har sedan dess funnits i familjens ägo. Då fanns fyra turbiner vid kvarnen och en vid sågen. Idag används kvarnen endast som förrådsbyggnad. Dock finns stor del av kvarnutrustningen kvar.

Vid kvarnplatsen tillkom på 1800-talets senare hälft en affär och ett mejeri. Vid en brand orsakad av ett åsknedslag 1934 förstördes byggnaderna, men de byggdes omgående upp igen till sitt nuvarande utseende. Byggnaden närmast bron har varit handelsbod och den närmast kvarnen var mejeri.

På en karta från mitten av 1600-talet finns en sågkvarn på den plats där den nuvarande sågen ligger. Dagens sågverksbyggnad tros vara byggd 1891. Den har sin huvudsakliga karaktär bevarad. Sågens stengrund och fördämning är av okänd ålder. Både ramsågen och cirkelsågen drivs idag med el.

År 1914 startade produktionen av el i kvarnen och 1950 gjordes detsamma vid sågen. På 1940-talet fanns i kvarnen fyra par stenar, två dubbla valsstolar, rensverk, utsädesrens och havrekross.

Sedan 1971 ägs Mariebergs kraftverk och Tengene kvarn och såg av tre bröder. Under 2003 moderniserades el-produktionen i sågen. En ny kraftverksbyggnad uppfördes genom en tillbyggnad av sågen och moderna maskiner installerades.

Verksamhetsplats invid Nossan sedan århundraden tillbaka. Redan år 1299 omtalas att det fanns en kvarn på platsen och såg 1600-talet. Marieberg gård är en sammanslutning, av fem hemmansdelar varav kvarnjorden - såg och kvarnplatserna utgjorde kärnan, från 1800-talet. På gården fanns även mejeri.

Anläggningen var vid inventeringstillfället 1987 fortfarande i drift och ingår i samlad verksamhetsmiljö med fungerande kvarn, Tengene kvarn, kraftverk och såg. Verksamheten är uppbyggd runt Marieberg gård där stensatta kanaler leder vatten från Nossan till tvättstuga, såg och kraftverk på västra sidan och mejeri och kvarn på östra med fallhöjden fem meter. Från bron ges god överblick av vattensystemet. Verksamheten är spridd över en yta av ca 100 m. Mejeri och affär är byggda i dansk stil och bildar tillsammans med kvarnen ett torg framför Tengene kyrka.

Dagens anläggnings sågverk är från slutet av 1800-talet. Ramverket är på 26 tum och tillverkat av Bolinder-Munktell 1968. Dessutom finns en cirkelsåg. Ramsågen drivs idag av elmotor.

Tengene kvarn är uppförd 1885 då den tidigare kvarnbyggnaden brand ner. Kvarnen förvaltas av hembygdsföreningen och är i relativt gott skick. Kvarnen har drivits av turbin men har elektrifierats. Enligt tidigare inventeringar ska kvarnen vara i körbart skick, vilket i dagsläget inte verkar sannolikt då remmar till vissa maskiner saknas. Anläggningen är dokumenterad i Tengeneboken.

Kraftverket renoverades 2004 då en Carg Craft turbin om 1900 kW installerades. Äldre mätare och utrustning är kvar som utsmyckning.

Källa förutom inventeringen:
Kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer i Grästorp kommun (1994) Skara: Skarborgs länsmuseum och Grästorps kommun

Tengene såg och kvarn ligger på var sin sida om Nossan men till anläggningen hör fler byggnader.

Verksamheten är uppbyggd runt Marieberg gård där stensatta kanaler leder vatten från Nossan till tvättstuga, såg och kraftverk på västra sidan och mejeri och kvarn på östra med fallhöjden fem meter. Från bron ges god överblick av vattensystemet. Verksamheten är spridd över en yta av ca 100 m. Mejeri och affär är byggda i dansk stil och bildar tillsammans med kvarnen ett torg framför Tengene kyrka

Tengene kvarn och såg med tillhörande kraftverk ligger i Grästorps kommun. Anläggningen är belägen intill Nossan cirka tre kilometer söder om Grästorp. Kvarnen från 1880-talet samt en affärs- och mejeribyggnad från 1930-talet ligger på Nossans östra strand. Byggnaderna omgärdar en torgliknande öppen plats som i öster avgränsas av den närbelägna kyrkan. Denna plats fungerade tidigare som handelsplats. Sågen med det tillbyggda kraftverket ligger på Nossans västra strand.

Tengene kvarn och såg är en av Nossans många vattendrivna anläggningar. De båda närmaste är Främmestad kraftverk som ligger drygt sex kilometer uppströms och Forshalls bygglagers kvarn med kraftverk som ligger cirka fyra kilometer nedströms. Uppströms i omedelbar anslutning till Tengene kvarn och såg finns en vägbro, varifrån anläggningen hamnar i blickfånget.

Dammen är en överfallsdamm med tröskel av betong. Krönet är drygt 20 meter långt. Nuvarande överfallsdel är från 2003, då kraftverket byggdes om och en ny turbin installerades. Ovanför dammanläggningen är Nossan endast marginellt bredare och någon vattenspegel skapas inte uppströms.
Dammen delar upp sig i två flöden dels överfallsdelen vid forsen dels intagskanalen. Vid inloppet till kanalen finns en avledare av trä, som vid extra höga flöden styr av vattnet ned i forsen. Från kanalen sker en liten kontinuerlig tappning av vatten till forsfåran.

Utöver detta finns ytterligare en fåra den före detta intagskanalen till kvarnens före detta turbiner, som under 1940-talet var sju till antalet. Intagsluckorna till denna kanal är tre spettluckor av trä.

Intagskanalen fram till kraftverket är cirka 50 meter lång, kantad med murverk av natursten. Den östra sidans mur omlades i samband med ombyggnaden, medan den västra har sin äldre karaktär bevarad.
Framför intagets betongsump finns tre vinschmanövrerade träluckor samt ett maskinrensat intagsgaller. Anordningen för gallerrensningen är mycket diskret utformad. Utloppet sker i en cirka 20 meter lång utloppskanal. Dess västra kant utgörs till en början av sågens naturstensgrund.

Fallhöjden är 5,08 meter och den utbyggda vattenföringen är 2,5 kubikmeter per sekund. Märkeffekten är 105 kW och årsproduktionen är cirka 750 000 kWh per år.

Maskineri
Kvarnen är i relativt gott skick och maskineriet är i huvudsak bevarat dock inte i drift.
Bland annat finns stenpar, valsstolar, rensmaskiner, elevatorer och siktar kvar.

Sågen är också i drift, men idag sågas endast små mängder. Ramsågen är en Bolinder-Munktell från 1968. Den har ett ramverk på 26 tum. Utöver detta finns även en cirkelsåg. Stockarna matas fram av eldrivna stockvagnar.

Kraftverkets maskiner utgörs av en Cargo & Kraft kaplanturbin, tillverkad 2003 med tillverkningsnummer 001. Generatorn är tillverkad av Lönne. Den har en maxeffekt på 90 kW och ett varvtal på 738 varv per minut. I maskinhallen har äldre mätare och utrustning satts upp som utsmyckning.

Källor:
Ägarna
Länsstyrelsens WebbGIS-karta
Kulturhistorisk värdefulla byggnader i Grästorps kommun, Lars Bergström och Elisabet Orebäck Krantz, 1994
Svenska kvarnar, Jacob Winning (1940)

Tengene har en mycket lång historisk kontinuitet ända från medeltid och fram till idag. En första uppgift om kvarnplatsen finns redan 1299. Kartmaterial från 1640-talet visar att det då fanns både såg och flera mjölkvarnar på i stort sett samma plats som idag. Tengene har även fungerat som vadställe. Det faktum att kyrkan inte ligger i någon av de byarna utan vid kvarnplatsen tyder på att denna tidigt måste ha uppfattats som ett centrum.

Tengene kvarn är uppförd 1885 då den tidigare kvarnbyggnaden brann ner. År 1890 köptes den av nuvarande ägares morfars far och har sedan dess funnits i familjens ägo. Då fanns fyra turbiner vid kvarnen och en vid sågen. Idag används kvarnen endast som förrådsbyggnad. Dock finns stor del av kvarnutrustningen kvar.

Vid kvarnplatsen tillkom på 1800-talets senare hälft en affär och ett mejeri. Vid en brand orsakad av ett åsknedslag 1934 förstördes byggnaderna, men de byggdes omgående upp igen till sitt nuvarande utseende. Byggnaden närmast bron har varit handelsbod och den närmast kvarnen var mejeri.

På en karta från mitten av 1600-talet finns en sågkvarn på den plats där den nuvarande sågen ligger. Dagens sågverksbyggnad tros vara byggd 1891. Den har sin huvudsakliga karaktär bevarad. Sågens stengrund och fördämning är av okänd ålder. Både ramsågen och cirkelsågen drivs idag med el.

År 1914 startade produktionen av el i kvarnen och 1950 gjordes detsamma vid sågen. På 1940-talet fanns i kvarnen fyra par stenar, två dubbla valsstolar, rensverk, utsädesrens och havrekross.

Sedan 1971 ägs Mariebergs kraftverk och Tengene kvarn och såg av tre bröder. Under 2003 moderniserades el-produktionen i sågen. En ny kraftverksbyggnad uppfördes genom en tillbyggnad av sågen och moderna maskiner installerades.

Verksamhetsplats invid Nossan sedan århundraden tillbaka. Redan år 1299 omtalas att det fanns en kvarn på platsen och såg 1600-talet. Marieberg gård är en sammanslutning, av fem hemmansdelar varav kvarnjorden - såg och kvarnplatserna utgjorde kärnan, från 1800-talet. På gården fanns även mejeri.

Anläggningen var vid inventeringstillfället 1987 fortfarande i drift och ingår i samlad verksamhetsmiljö med fungerande kvarn, Tengene kvarn, kraftverk och såg. Verksamheten är uppbyggd runt Marieberg gård där stensatta kanaler leder vatten från Nossan till tvättstuga, såg och kraftverk på västra sidan och mejeri och kvarn på östra med fallhöjden fem meter. Från bron ges god överblick av vattensystemet. Verksamheten är spridd över en yta av ca 100 m. Mejeri och affär är byggda i dansk stil och bildar tillsammans med kvarnen ett torg framför Tengene kyrka.

Dagens anläggnings sågverk är från slutet av 1800-talet. Ramverket är på 26 tum och tillverkat av Bolinder-Munktell 1968. Dessutom finns en cirkelsåg. Ramsågen drivs idag av elmotor.

Tengene kvarn är uppförd 1885 då den tidigare kvarnbyggnaden brand ner. Kvarnen förvaltas av hembygdsföreningen och är i relativt gott skick. Kvarnen har drivits av turbin men har elektrifierats. Enligt tidigare inventeringar ska kvarnen vara i körbart skick, vilket i dagsläget inte verkar sannolikt då remmar till vissa maskiner saknas. Anläggningen är dokumenterad i Tengeneboken.

Kraftverket renoverades 2004 då en Carg Craft turbin om 1900 kW installerades. Äldre mätare och utrustning är kvar som utsmyckning.

Källa förutom inventeringen:
Kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer i Grästorp kommun (1994) Skara: Skarborgs länsmuseum och Grästorps kommun

Tengene såg och kvarn ligger på var sin sida om Nossan men till anläggningen hör fler byggnader.

Verksamheten är uppbyggd runt Marieberg gård där stensatta kanaler leder vatten från Nossan till tvättstuga, såg och kraftverk på västra sidan och mejeri och kvarn på östra med fallhöjden fem meter. Från bron ges god överblick av vattensystemet. Verksamheten är spridd över en yta av ca 100 m. Mejeri och affär är byggda i dansk stil och bildar tillsammans med kvarnen ett torg framför Tengene kyrka

Tengene kvarn och såg med tillhörande kraftverk ligger i Grästorps kommun. Anläggningen är belägen intill Nossan cirka tre kilometer söder om Grästorp. Kvarnen från 1880-talet samt en affärs- och mejeribyggnad från 1930-talet ligger på Nossans östra strand. Byggnaderna omgärdar en torgliknande öppen plats som i öster avgränsas av den närbelägna kyrkan. Denna plats fungerade tidigare som handelsplats. Sågen med det tillbyggda kraftverket ligger på Nossans västra strand.

Tengene kvarn och såg är en av Nossans många vattendrivna anläggningar. De båda närmaste är Främmestad kraftverk som ligger drygt sex kilometer uppströms och Forshalls bygglagers kvarn med kraftverk som ligger cirka fyra kilometer nedströms. Uppströms i omedelbar anslutning till Tengene kvarn och såg finns en vägbro, varifrån anläggningen hamnar i blickfånget.

Dammen är en överfallsdamm med tröskel av betong. Krönet är drygt 20 meter långt. Nuvarande överfallsdel är från 2003, då kraftverket byggdes om och en ny turbin installerades. Ovanför dammanläggningen är Nossan endast marginellt bredare och någon vattenspegel skapas inte uppströms.
Dammen delar upp sig i två flöden dels överfallsdelen vid forsen dels intagskanalen. Vid inloppet till kanalen finns en avledare av trä, som vid extra höga flöden styr av vattnet ned i forsen. Från kanalen sker en liten kontinuerlig tappning av vatten till forsfåran.

Utöver detta finns ytterligare en fåra den före detta intagskanalen till kvarnens före detta turbiner, som under 1940-talet var sju till antalet. Intagsluckorna till denna kanal är tre spettluckor av trä.

Intagskanalen fram till kraftverket är cirka 50 meter lång, kantad med murverk av natursten. Den östra sidans mur omlades i samband med ombyggnaden, medan den västra har sin äldre karaktär bevarad.
Framför intagets betongsump finns tre vinschmanövrerade träluckor samt ett maskinrensat intagsgaller. Anordningen för gallerrensningen är mycket diskret utformad. Utloppet sker i en cirka 20 meter lång utloppskanal. Dess västra kant utgörs till en början av sågens naturstensgrund.

Fallhöjden är 5,08 meter och den utbyggda vattenföringen är 2,5 kubikmeter per sekund. Märkeffekten är 105 kW och årsproduktionen är cirka 750 000 kWh per år.

Maskineri
Kvarnen är i relativt gott skick och maskineriet är i huvudsak bevarat dock inte i drift.
Bland annat finns stenpar, valsstolar, rensmaskiner, elevatorer och siktar kvar.

Sågen är också i drift, men idag sågas endast små mängder. Ramsågen är en Bolinder-Munktell från 1968. Den har ett ramverk på 26 tum. Utöver detta finns även en cirkelsåg. Stockarna matas fram av eldrivna stockvagnar.

Kraftverkets maskiner utgörs av en Cargo & Kraft kaplanturbin, tillverkad 2003 med tillverkningsnummer 001. Generatorn är tillverkad av Lönne. Den har en maxeffekt på 90 kW och ett varvtal på 738 varv per minut. I maskinhallen har äldre mätare och utrustning satts upp som utsmyckning.

Källor:
Ägarna
Länsstyrelsens WebbGIS-karta
Kulturhistorisk värdefulla byggnader i Grästorps kommun, Lars Bergström och Elisabet Orebäck Krantz, 1994
Svenska kvarnar, Jacob Winning (1940)