Mörby
Mörby är beläget i södra delen av Orkesta socken. Mörbys bebyggelse, med gravfält och ett öppet, omkringliggande odlingslandskap utgör idag en agrar miljö som troligen varit brukad och bebodd sedan järnåldern.
Av det historiska kartmaterialet kan man utläsa att Mörby under historisk troligen bestått av en ensamgård, men vid år 1711 bestod Mörby av två små frälsehemman under Lindholmen.
På Mörby marker låg även ett dagsverkstorp som eventuellt kan finnas kvar.
Lilla Mörby, Mörby gård och Mörbytorp inventerades sommaren 2008. Fastigheterna har inventerats tidigare. 1988-89.
Mörbygård, dess gamla dagsverkstorp och fd arbetarbostad Mörbytorp, ligger alla i sina karaktäristiska bebyggelselägen. Mangårdsbyggnaden i krönläge på en markant höjd, avskiljd från ekonomibyggnaderna. Dagsverkstorpet ligger bredvid ekonomibyggnaderna och den fd arbetarbostaden, som var uppdelad i lägenheter, längre österut vid skogsbrynet. Bebyggelsen är omgivet av ett aktivt brukat och tydligt avläsbart landskap.
Mörbys kringliggande bebyggelse utgörs idag huvudsakligen av sommarstugor och mindre 1 och 1½ plans villor byggda under 1940-1980-talen. Flera sommarstugor har under årens lopp successivt omvandlats till permanentbostäder.
Mörbygård
Mörbygård är omgivet av stora ekar och på tomten, kring mangårdsbyggnaden finns stensättningar från järnåldern. Gården har fortfarande en agrar miljö med flera välbevarade äldre ekonomibyggnader och ett fint torp som varit dagsverkstorp. Ekonomibyggnaderna har kompletterats med ett par nya.
Mörby gårdsbebyggelse ligger grupperad kring den smala bygatan. Den timrade mangårdsbyggnaden ligger på krönet av en höjd har eventuellt uppförts redan under 1700-talets slut, men förändrats genom olika ombyggnader. Fasaden är numer tilläggsisolerad och klädd med rödfärgad locklistpanel. Fönstren är 4- och 6-delade. Sadeltaket är täckt med röd, solblekt plegel (plåt i imitation av enkupigt tegel).
Vid sidan av mangårdsbyggnaden växer gamla ekar. Trädgården omgärdas av staket och syrenbuskage.
Mörby gårds ekonomibyggnader ligger samlade sydöst om mangårdsbyggnaden. De flesta uppförda mellan 1924-1936. De står med fasaderna i gatulivet längs med bägge sidor av bygatan. Ekonomibyggnaderna är i huvudsak resta i stolpverk och rödfärgade med svarta plåttak. Söder om bygatan finns en mindre bysåg bevarad.
Två ekonomibyggnader är nyligen tillkomna och uppförda i röd plåt.
Invid gatan ligger också ett välbevarat dagsverkstorp med tillhörande ladugård. Torpet är timrat och har reverterade fasader av vit puts. Rödmålade knutar och blå fönstersnickerier, 4-delade fönster. Sadeltak på åsar, täckt med enkupigt lertegel. Förstuga i regelverk med rödfärgad stående locklistpanel.
Den tillhörande lilla ekonomibyggnaden är uppförd i timmer och resvirke och har rödfärgade fasader och sadeltak med tvåkupigt lertegel. Torpet med uthus kan ha uppförts på 1700-talet eller kring 1800-talets början.
Sveriges bebyggelse: Mangårdsbyggnad omkring 1780. Restaurerad 1942 och 1951. Ekonomibyggnader 1936
Svenska gods och gårdar: Mangårdsbyggnad tidigt 1800-tal. Ekonomibyggnader uppförda mellan 1924-1936.