TYNNERED

TYNNERED 61

Stadsdelen Tynnered är belägen i sydvästra Göteborg, ca 8 kilometer från centrum. Tynnered byggdes under 1960-talets andra hälft, efter att det moderna Västra Frölunda bebyggts med höga skivhus och punkthus under det tidiga 1960-talet. I Tynnered sjönk höjden på husen jämfört med i Frölunda så bebyggelsen utgörs främst av tre till fyra våningar höga lamellhus och småhus. Tynnered är en utpräglad boendestadsdel, även om södra delen av Grimmereds industriområde ligger i stadsdelen. Flerbostadshusen ligger i Tynnereds östra halva, medan småhusen fyller den västra delen. Terrängen är kuperad och somliga höjder är obebyggda naturområden. Infrastrukturen är storskalig i väst med utgångspunkt från Västerledens rondeller, med Stora Fiskebäcksvägen och Skattegårdsvägen som kraftfulla leder in i stadsdelen varifrån matargator leder vidare till de lokala vägarna i olika områden. Spårvägen är dragen till sydligaste Tynnered, i övrigt trafikerar bussar stadsdelen.

Topografin är varierad med kuperade bergspartier och dalgångar. Tynnered angränsar i norr till Rud, där gränsen går längs Traneredsvägen genom stora arealer med småhusbebyggelse, och i söder, mellan Silleskärsgatan och Grevegårdsvägen, till Önnered. I väster går stadsdelsgränsen i nordsydlig riktning från Ängkärrsvägen i norr till Önneredsvägen i söder. Gränsen mot öster korsar Västerleden och löper längs med Grimmereds industriområde vid Lergöksgatan och sedan vidare utmed Safirgatan söderut genom områden bebyggda med flerbostadshus

Västra Frölunda socken, som Tynnered tidigare tillhörde, införlivades i Göteborg 1945. I slutet av 1950-talet riktades expansionsplanerna för Göteborg mot Västra Frölunda som då var stadens största markreserv. Hit skulle också Frölunda köpcentrum (Frölunda Torg) förläggas, som skulle försörja cirka 100 000 invånare. Tynnered, som här indelas i norra och södra Tynnered delat vid skattegårdsvägen, planlades 1964 respektive 1965 under överinseende av stadsplanechef Folke Björk. I stadsplanerna ingick även de omkringliggande stadsdelarna Rud, Önnered och Järnbrott med Frölunda torg. Marken i stadsdelen var tidigare jordbruksbygd. Den successiva minskningen av åkermark från slutet av 1800-talet övergick i en snabb förvandling av stadsdelen till bostadsstadsdel under 1960-talet. Äldre bebyggelse bestod vid nämnda planläggning av fritidsstugor, jordbruksfastigheter och villabebyggelse som i stora delar ersattes av den nya bebyggelsen. Fritidsbebyggelsen har med tiden permanentats och av kvarvarande äldre bebyggelse i stadsdelen med omgivningar kan nämnas Björnekulla gård som är belägen i Tynnereds nordligaste del. I stadsdelen finns också ett stort antal fornlämningar, en stenåldersboplats samt stenåldersfyndplatser av boplatskaraktär.

Tynnered hörde till de delar av staden som avsågs bebyggas främst med flerbostadshus, vilka förlades i öst. Gruppbyggda småhus och friliggande enfamiljshus byggdes dock under olika perioder och fyller nu norr och väst. Flera grönområden breder ut sig mellan bostadsområdena. Här ryms fotbollsplaner och idrottsplatser, den största belägen nära Grevegårdsskolan. I anslutning till de större bostadsområdena i stadsdelen finns friliggande butiksbyggnader som skulle komplettera det stora köpcentrumet vid Frölunda Torg. Mindre leveranskrävande verksamheter, så som frisersalonger och läkarmottagningar, inrymdes i bostadshusens bottenvåningar. Tynnereds centrum är stadsdelens största centrumanläggning och består av livsmedelshall, daghem och skola samlade kring en liten torgplats. Ofta betraktas det närbelägna Opaltorget som en centrumanläggning tillhörande Tynnered. Opaltorget är dock beläget i stadsdelen Önnered, alldeles intill Tynnereds södra gräns, varför detta och intilliggande lamellhusbebyggelse inte inventerats. Utöver bostäder och affärsbyggnader finns i stadsdelen två skolanläggningar och ett antal daghemsbyggnader.

I de enhetligt planerade bostadsområdena från denna tid är trafiksepareringens principer tydliga. Stora vägar skulle förbinda Tynnered med Frölunda Torg och en yttre ringled anlades, enligt principen att bilarna utifrån, från större trafikleder och via mindre gator skulle matas till stadsdelens inre regioner. Angöringar för bilar anordnades i form av parkeringsplatser och parkeringsdäck utanför de olika bostadsområdena i stadsdelen. På så sätt fick man stora sammanhängande innerområden utan fordonstrafik. Gårdarna i lamellhusområdena har övervägande storgårdskaraktär i U-former, men stråk och ett fåtal mer slutna storgårdar finns också. Småhusen från aktuell period är organiserade vid raka små gator i symmetriska kvarter, medan den äldre och nyare villabebyggelsen följer slingrande vägar i trädstrukturer.

Befolkningsantalet i stadsdelen idag (december 1999) har uppskattats till drygt 14 000, varav en stor andel är yngre än 25 år. Under senare år har genomgripande ombyggnader genomförts i de stora hyreshusområden som ansetts vara problemtyngda. Grevegården och Smyckegatan är två områden som byggts om till oigenkännlighet, där inte bara arkitekturen utan även hyresgästerna bytts ut.

Källor: ÖP 99 Översiktsplan för Göteborg: Tynnered. Stadsbyggnadskontoret, Göteborg.

Beskrivning till förslag till ändring och utvidgning av stadsplanen för delar av stadsdelarna Järnbrott, Tynnered och Önnered (södra Tynnered), 1963. Stadsbyggnadskontoret, Göteborg.

Future 60's - Tynnered, www.arch.chalmers.s.

Generalplan för Göteborg, 1959. Stadsbyggnadskontoret, Göteborg.

Statistik Göteborgs kommun, www.goteborg.se