ALMGÅRDEN

Almgården är ett för sin tid både typiskt och otypiskt höghusområde. Det är speciellt såtillvida att det uppfördes av en enda privat byggherre, nämligen Hugo Åberg. De sex höga husen fick därtill en relativt säregen utformning med sina utsvängda gavlar. Samtidigt är kombinationen av lägre hus i gult tegel och högre hus klädda med skivmaterial karakteristiskt för tiden. Bebyggelsen har på tidstypiskt sätt grupperats med höghus närmast ett parkområde och lägre bebyggelse ut mot trafikleder. Områdets får sin identitet av de högre husens karakteristiska gestalter. Karaktären ges också av de påtagligt rytmiserade fasaderna och kontrastverkan mellan de lägre husens tyngre tegelfasader och de högre husens ljusa och lättare fasadutformning.

Almgården ligger i Malmös östra del och ingår i Rosengårds stadsdelsförvaltning. Området ligger utanför Inre Ringvägen, öster om Västra Skrävlinge kyrka Ögårdsparken. Det gränsar i norr till Amiralsgatan, i öster till Agnesfridsvägen och Jägersro villastad. Söder om bostadsområdet ligger Jägersro verksamhetsområde.

HISTORIK FÖRE 1965
Området har fått sitt namn efter en gård, Almgården, som revs vid uppförandet av flerbostadshusen. Den låg i områdets nordöstra del och till gården hörde även ett trädgårdsmästeri. Förbi gården gick Husievägen ut mot Husie kyrka. Marken utnyttjades för övrigt till jordbruk.
I 1956-års generalplan var området avsett att fortsätta brukas som åkermark. I den reviderade planen från 1962 hade marken reserverats för sjukhusändamål.

BEBYGGELSE EFTER 1965 STADSPLANER; UTBYGGNADSHISTORIA
Stadsplaneförslag upprättades 196568 av stadsplanechefen Gabriel Winge. Området var i generalplanutredningen från 1966 planerat för bostäder, medan området söderut var disponerat för radio och tv. Marken ägdes av flera fastighetsägare och inköptes av Hugo Åbergs Fastighetsförvaltning. Området planerades för tretton flerbostadshus med sammanlagt 995 lägenheter. Skivhus i fem våningar planerades att grupperas runt en öppen gård med högre skivhus placerade innanför mot parksidan.
Planförslaget möttes av protester från de boende i Jägersro villastad, som menade att bostadsområdet skulle förstöra stadsbilden. Dessutom var villaägarna besvikna över att behöva byta den hittillsvarande fria utsikten över staden mot höga, kompakta huskroppar, som dessutom skuggade deras trädgårdar så att man förlorade ett par timmars soltid per dag under sommaren. Man framförde även att villapriserna i området skulle minska.
Villaägarna föreslog därför att femvåningshusen mot Agnesfridsvägen ersattes med trevåningshus och att även höghusen minskade med två våningar. Dessutom önskade man att hela området försköts åt väster och att en parkplantering infogades mellan flerbostadshusen och Agnesfridsvägen.
Ett reviderat förslag accepterades av villaägarna i februari 1968. Detta trots att våningshöjden var den samma som i det ursprungliga förslaget. Flerbostadshusen uppfördes 1969 till 1972.
Området var kuperat med en dalsänka mot väster och Agnesfridsvägen på en höjdrygg som gräns mot öster. Nivåskillnaderna är tydliga i Almgården och karakteriserar området än idag. En ändring av stadsplanen genomfördes 1979 för nybyggnad av förskola och fritidshem i områdets södra del.
Området präglas av trafikseparering med angöringsgator från Agnesfridsvägen. De två angöringsgatorna leder till parkeringsplatser och till underjordiska garage mellan husen. Under jord finns sammanlagt 843 biluppställningsplatser.

BOSTÄDER OCH BOENDE
Samtliga 995 lägenheter i Almgården är hyresrätter med Hugo Åbergs Fastighetsförvaltning som byggherre och förvaltare. Lägenheterna fördelas med 441 lägenheter i femvåningshusen och 554 i de högre. De lägre husen har lägenheter på två eller tre rum och kök eller kokvrå. I niovåningshusen endast en- och trerummare, i tiovåningshusen finns även tvåor. Nästan 50 % av lägenheterna utgörs av treor.
1981 uppgick invånarantalet till 1 828 personer. Därefter har det sjunkit till 1 457 personer 1998. Över 50 % av hushållen utgörs av ensamboende.

ARKITEKTER OCH BYGGHERRAR
Husen ritades av Thorsten Roos, Kurt Hultin och Carl Nordström på uppdrag av Hugo Åbergs Fastighetsförvaltning AB, som äger och förvaltar området. Byggnadsentreprenör var Skånska Cementgjuteriet och husen uppfördes med deras så kallade "Allbetongmetod". Samma arkitekter ritade även ICA-Almgården och Almgårdens förskola. Utemiljön gestaltades av KTAB genom trädgårdsarkitekten Kurt Antonsson. Omkring 1980 uppfördes ytterligare en förskola efter ritningar av Arkitektgruppen i Malmö genom Sven Lenart.

TRAFIK
Almgården angörs med bil och buss från Agnesfridsvägen. Via en säckgata nås ett stort underjordiskt garage och en öppen gästparkering. Inom området förekommer ingen biltrafik. I söder finns ytterligare en angöringsgata med parkeringsplatser. Det underjordiska garaget har plats för sammanlagt 843 bilar. Mellan bostadshusen och Ögårdsparken leder en gång- och cykelbana norrut med tunnel under Amiralsgatan till Höja och en annan cykelbana leder västerut med tunnel under Inre Ringvägen mot centrum.

SERVICE
I stadsplanen finns inga servicefunktioner omnämnda eller inritade, troligen tänktes de lokaliseras till Rosengårds planerade centrumanläggning. I början av 1970-talet anlades en ICA-affär med gatukök i området mellan Agnesfridsvägen och bostadsområdet samt ett daghem inkilat mellan de höga skivhusen. Tio år senare tillkom ytterligare ett daghem kombinerat med fritidshem. De senaste åren har här även öppnat en barnavårdscentral och en tropikaffär, båda inrymda i bostadshusen.

BEBYGGELSE
Almgårdens tretton hus ligger i en svag västsluttning i det för övrigt flacka landskapet. Mot Amiralsgatan och Agnesfridsvägen sluter sig bebyggelsen genom långsträckta femvåningshus. De ligger ca 50 meter från gatorna och i området emellan finns bågformade vallar som bildar halvcirkelformade parkrum framför husen. I den östra delen av området står sex tiovåningshus. Tillsammans bildar husen en stor gård med de lägre husen som avgränsning mot gatorna och med de högre delvis inne på gården, delvis gränsande till Ögårdsparken i väster. Under gården finns garaget men ett tjockt lager matjord har möjliggjort plantering av mindre träd och buskage. Delar av gården är hårdgjord och asfalterad eller belagd med betongplattor. De relativt stora nivåskillnaderna präglar området och sluttningen gör att nästan bara femvåningshusen syns från Agnesfridsvägen.
De lägre husen uppfördes i gult tegel medan de högre kläddes med eternitskivor. Tyngden i de lägre husens tegelfasader kontrasterar mot de högre husens ljusa och lätta fasader.