RÅDHUSET

Fastigheten rymmer idag Arboga kommuns förvaltning. Bebyggelsen ger ett mycket splittrat intryck och har en ålder som sträcker sig från 1400-talet fram till 1950. Den förnämsta byggnaden är givetvis Rådhuset. Byggnaden finns utförligt beskriven i Hembygdsföreningen Arboga Minnes Årsbok 1960 av G. Bergquist. Här en kort resumé. Byggnaden uppfördes 1472-1476 som kyrka. Under namn av Helgeandskyrkan tjänstgjorde den till omkring 1525. Efter en tids förfall blev byggnaden 1536 en del av Gustaf Vasas kungsgård. Från 1572 och cirka 7 år framåt bodde här Gustaf Vasas dotter Cecilia Vasa. År 1634 bekräftade drottning Kristina Gustaf Vasas löfte till Arboga av år 1531 att få disponera byggnaden till rådhus. Från omkring 1640 har Arboga stads styrelse haft sina lokaler i byggnaden. 1742 gjordes uppmätningsritningar som underlag till en större ombyggnad. Ombyggnadsarkitekt var överintendenten Carl Hårleman vilkens förslag från 1748 kom till utförande. Bland annat omkonstruerades taket som blev brutet, ett trapphus försvann och en frontespis tillkom mot Rådhusgatan. Byggnaden har i stort fått behålla sitt utseende sedan dess. 1852-54 och 1918-22 genomfördes större reparationsarbeten. Under byggnaden finns 2 stycken äldre källare. Den i västra delen är från ombyggnaden på 1550-talet och den i östra delen är uppförd före kyrkan 1472 eller vid ombyggnaden på 1550-talet.

Längst österut på fastigheten Helge And 17 finns ett par äldre magasinsbyggnader i liggtimmer. Att döma av vissa fönster och portar kan byggnaderna vara från tidigt 1700-tal (ev. äldre). Under den norra byggnaden finns en medeltida källare med två rum och en förstuga i gråsten med bjälktak. Det inre rummet utgörs av en låg källare med tunnvalv i tegel. Den sekundära källarhalsen har en troligen ursprunglig dörr (se Sven Ljungs Arboga stads historia).

På fastigheten Helge And 18 finns en 2 våningar hög tegelbyggnad varom förvånansvärt lite är känt. Av tillgängligt kartmaterial framgår att byggnaden troligen är äldre än 1857. Efter rivningen av det utstickande trapphuset till rådhuset 1748 kunde en breddning av Rådhusgatan inledas. Idag är det endast denna byggnad som ligger kvar i den gamla gatulinjen dvs. den gatulinje som uppkom när Rådhusgatan togs upp vid mitten av 1600-talet. Byggnaden går under benämningen Musicum då här varit musikskola. Under byggnaden finns en troligen medeltida källare med tunnvalv och sekundär nedgång. Ytterligare ett källarrum kan förväntas finnas bakom en sekundär tegelvägg (se Sven Ljungs Arboga stads historia). I byggnadsnämndens arkiv finns ombyggnadsritningar från 1881. Byggnaden renoverades genomgripande av kommunen 1973. Endast 1 rum med vacker takmålning, kakelugn med spegel och furugolv lämnades orört. I anslutning till byggnaden ligger ett 2 våningar högt äldre timmerhus.

Resterande byggnader är från 1930-1950. Vid dessa byggnaders tillkomst revs bl.a. den ståtliga Järnhandlargården med sina mycket gamla bodar de s.k. Hunterska bodarna. De sistnämnda fick dock leva vidare. De ansågs av Valby friluftsmuseum i Västerås ha så stort kulturvärde att de återuppsattes där.

TINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, ANLÄGGNINGSHISTORIK OCH BESKRIVNING:
Arboga rådhus uppfördes ursprungligen som kyrka, Helgeandskyrkan, vilken fick sitt namn efter det gille som bidrog med tomten. Meningen var därefter att kyrkan skulle byggas om till rådhus men kungen ändrade sig och lät istället bygga om den till bostadshus vilket fick fungera som del av en kungsgård. Inte förrän 1634 bekräftas det forna löftet om att göra huset till rådhus och ombyggnaden sätts i verket.

Rådhuset är beläget på norra sidan av Arbogaån, och huvudentrén vetter söderut mot Rådhusgatan.

KÄLLOR: Tings- och rådhusinventeringen 1997-2007,
Corin, Carl-Fredrik, Arboga stads historia, del II. Från 1500-talets mitt till 1718, Arboga 1978
Bergquist, G "Om Arboga stads rådhus" i Hembygdsföreningen Arboga minnes årsbok 1960, Arboga 1961

Fastigheten rymmer idag Arboga kommuns förvaltning. Bebyggelsen ger ett mycket splittrat intryck och har en ålder som sträcker sig från 1400-talet fram till 1950. Den förnämsta byggnaden är givetvis Rådhuset. Byggnaden finns utförligt beskriven i Hembygdsföreningen Arboga Minnes Årsbok 1960 av G. Bergquist. Här en kort resumé. Byggnaden uppfördes 1472-1476 som kyrka. Under namn av Helgeandskyrkan tjänstgjorde den till omkring 1525. Efter en tids förfall blev byggnaden 1536 en del av Gustaf Vasas kungsgård. Från 1572 och cirka 7 år framåt bodde här Gustaf Vasas dotter Cecilia Vasa. År 1634 bekräftade drottning Kristina Gustaf Vasas löfte till Arboga av år 1531 att få disponera byggnaden till rådhus. Från omkring 1640 har Arboga stads styrelse haft sina lokaler i byggnaden. 1742 gjordes uppmätningsritningar som underlag till en större ombyggnad. Ombyggnadsarkitekt var överintendenten Carl Hårleman vilkens förslag från 1748 kom till utförande. Bland annat omkonstruerades taket som blev brutet, ett trapphus försvann och en frontespis tillkom mot Rådhusgatan. Byggnaden har i stort fått behålla sitt utseende sedan dess. 1852-54 och 1918-22 genomfördes större reparationsarbeten. Under byggnaden finns 2 stycken äldre källare. Den i västra delen är från ombyggnaden på 1550-talet och den i östra delen är uppförd före kyrkan 1472 eller vid ombyggnaden på 1550-talet.

Längst österut på fastigheten Helge And 17 finns ett par äldre magasinsbyggnader i liggtimmer. Att döma av vissa fönster och portar kan byggnaderna vara från tidigt 1700-tal (ev. äldre). Under den norra byggnaden finns en medeltida källare med två rum och en förstuga i gråsten med bjälktak. Det inre rummet utgörs av en låg källare med tunnvalv i tegel. Den sekundära källarhalsen har en troligen ursprunglig dörr (se Sven Ljungs Arboga stads historia).

På fastigheten Helge And 18 finns en 2 våningar hög tegelbyggnad varom förvånansvärt lite är känt. Av tillgängligt kartmaterial framgår att byggnaden troligen är äldre än 1857. Efter rivningen av det utstickande trapphuset till rådhuset 1748 kunde en breddning av Rådhusgatan inledas. Idag är det endast denna byggnad som ligger kvar i den gamla gatulinjen dvs. den gatulinje som uppkom när Rådhusgatan togs upp vid mitten av 1600-talet. Byggnaden går under benämningen Musicum då här varit musikskola. Under byggnaden finns en troligen medeltida källare med tunnvalv och sekundär nedgång. Ytterligare ett källarrum kan förväntas finnas bakom en sekundär tegelvägg (se Sven Ljungs Arboga stads historia). I byggnadsnämndens arkiv finns ombyggnadsritningar från 1881. Byggnaden renoverades genomgripande av kommunen 1973. Endast 1 rum med vacker takmålning, kakelugn med spegel och furugolv lämnades orört. I anslutning till byggnaden ligger ett 2 våningar högt äldre timmerhus.

Resterande byggnader är från 1930-1950. Vid dessa byggnaders tillkomst revs bl.a. den ståtliga Järnhandlargården med sina mycket gamla bodar de s.k. Hunterska bodarna. De sistnämnda fick dock leva vidare. De ansågs av Valby friluftsmuseum i Västerås ha så stort kulturvärde att de återuppsattes där.

TINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, ANLÄGGNINGSHISTORIK OCH BESKRIVNING:
Arboga rådhus uppfördes ursprungligen som kyrka, Helgeandskyrkan, vilken fick sitt namn efter det gille som bidrog med tomten. Meningen var därefter att kyrkan skulle byggas om till rådhus men kungen ändrade sig och lät istället bygga om den till bostadshus vilket fick fungera som del av en kungsgård. Inte förrän 1634 bekräftas det forna löftet om att göra huset till rådhus och ombyggnaden sätts i verket.

Rådhuset är beläget på norra sidan av Arbogaån, och huvudentrén vetter söderut mot Rådhusgatan.

KÄLLOR: Tings- och rådhusinventeringen 1997-2007,
Corin, Carl-Fredrik, Arboga stads historia, del II. Från 1500-talets mitt till 1718, Arboga 1978
Bergquist, G "Om Arboga stads rådhus" i Hembygdsföreningen Arboga minnes årsbok 1960, Arboga 1961