RAMSELE NYA KYRKA

FÖRSAMLING 1995 - RAMSELE

BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 710, år 1900: 3719, år 1995: 1982

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken, omnämnd 1314 (DS 1946). Namnet omnämnt redan1273 enligt Telhammer.

LÄGE OCH OMGIVNING - Socknen ligger i den sydvästra delen av landskapet. Den omfattar en del av Faxälvens övre dalgång med angränsande skogsmarker. På älvens västra sida, något söder om den nya kyrkan, ligger Ramsele gamla kyrka från medeltiden (se I: RAMSELE GAMLA KYRKA). Kyrkan har ett intressant läge på Grannäset, ett plant parti på ett högt och smalt näs, som bildas där älven smalnar och gör en kraftig krök. Älvsidorna utgörs av branta nipor. Kyrkan används nu under sommaren och vid tillfälliga förrättningar. Kyrkan ingår i riksintresseområde. Intill kyrkan ligger en äldre skola, nu vandrarhem. Den befintliga kyrkan ligger i tätorten, som är en centralort i älvdalen. Intill kyrkan ligger kommunalkontoret och flera skolor. Kyrkans läge är högt i en brant sluttning öster om Faxälven, som är djupt nedskuren i landskapet.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II. En ny kyrka närmare det nuvarande samhället planerades redan på 1830-talet men uppfördes först 1855-57 efter ritningar av Ludvig Hawerman. Byggmästare var J A Lagerstrand, som utformade detaljer efter egna ritningar. Kyrkan, som är byggd av gråsten och orienterad i norr-söder, har ett stort treskeppigt långhus och en halvrund utbyggnad för sakristian bakom koret i söder samt ett torn i norr.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Tornet har en karnissvängd huv med urtavlor samt en kraftig fyrkantig lanternin med fönster och huv; lanterninen är ritad av Lagerstrand. Fasaderna är slätputsade och avfärgade i gulvitt med gråputsad sockel. Ingångar finns genom tornet och mitt på långsidorna. Tornportalen flankeras av halvkolonner. Kyrkorummet har trätunnvalv över mittskeppet och plana tak över sidoskeppen. Skeppen åtskiljs av smäckra kolonner med ringkapitäl. Den halvrunda utbyggnad som hyser sakristian har ett kupolartat valv med överfönster. Koret avskiljs från sakristian genom en skärmvägg till halva kolonnhöjden, upptill avslutad med en balustrad till korläktaren. Skärmväggen är indelad i bågfält, av vilka det mellersta bildar fond för altarets kors med svepduk och törnkrans. Väggen har målade landskap och en skendörr, utförda 1857 av Göran Sundin från Jämtland med bistånd av lärlingen Anders Norberg. I bågen mellan mittskeppet och korläktaren hänger en strålsol. Orgelfasaden ritades 1881 av Albert Törnqvist. Predikstolen, som ursprungligen var placerad över altaret, ersattes av en ny 1892, ritad av Gustaf Hermansson. Kyrkan renoverades 1930, och 1932 skedde ommålning samtidigt som vindfång installerades efter förslag av arkitekt Hilding Eklund. Vid en restaurering 1952-55 av arkitekterna Erik Fant och Jörgen Fåk ommålades interiören och sakristian fick ny ingång och inredning.
Bänkinredningen är sluten i fyra kvarter och under läktaren, som byggdes ut 1992, finns en omfattande underbyggnad samt en lillkyrka. Läktarunderbyggnaden utfördes 1992-93 efter ritningar av arkitekt Tage Nilsson, Ramsele. Vapenhuset i tornet är välbevarat med dubbla trappor.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 1998.

HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - Ramsele församling har två kyrkor, en medeltida belägen nere vid Faxälven och en från 1800-talets mitt högre upp i samhället. En ny och större kyrka planerades redan på 1830-talet och ritningar till en oktogonal reveterad träkyrka med likformigt förlängda korsarmar upprättades 1835 av Johan Adolf Hawerman. Denna kyrka kom dock inte att byggas. Nya ritningar till en långhuskyrka med drygt 1200 sittplatser utfördes 1854 av brodern Ludwig Hawerman. Byggmästare blev fd korpralen J A Lagerstrand, som också upprättat en ritning, som han i flera detaljer följde; bl a betr lanterninens utformning. Kyrkan byggdes 1855-57 och invigdes 1858.

PLAN OCH MATERIAL - Rektangulärt treskeppigt långhus, orienterat med kor och smalare halvrund sakristia bakom korväggen i söder, torn i norr. Huvudingång genom tornet och mitt på långsidorna. Senare upptagen ingång till sakristian.
Byggd i gråsten med slätputsade fasader avfärgade i gulvitt, sockel gråputsad. Takbeläggning svartmålad plåt, på tornet kopparplåt.
EXTERIÖR - Tornportalen flankeras av halvkolonner, fönstret över portalen av pilastrar. Vardera sidoportalen är omgiven av ett bågfält, rusticerat i gråvit puts. En fronton med lunettfönster över porten skjuter upp ovan takfoten. Tornet har en karnissvängd huv med urtavlor samt en kraftig fyrkantig lanternin med fönster och huv med förgyllt klot och spira. Hawermans ritning visar en hög och smäcker, åttkantig lanternin.

INTERIÖR - Treskeppigt långhus med trätunnvalv över mittskeppet, plana tak över sidoskeppen. Väggarna vitputsade. Taket bärs av släta ljusgrå kolonner med enkla ringkapitäl och ställda på höga plintar. Koret avskilt från sakristian av en skärmvägg till halva kolonnhöjden, upptill avslutad med en balustrad till läktaren över sakristian. Den halvrunda utbyggnaden för sakristia och läktare har sex fönster i kupolens tambur, samt tre stora fönster som belyser både läktare och sakristia. I bågen mellan mittskepp och korläktare hänger en stor förgylld strålsol. Skärmväggen är indelad i tre rundbågiga fält, prydda av målningar med exotiska landskap. Mittfältet bildar en nisch, som utgör fond för det skulpterade korset med svepduk och törnkrans som står på altaret. Runt de två dörrarna i korväggen, varav den ena är en skendörr, är målat draperimålnigar samt två illusoriskt återgivna urnor. Målningen utfördes 1857 av Göran Sundin från Jämtland och avslutades av hans lärling Anders Norberg. Två stora lyrformade nummertavlor på kolonnstöd vid främre bänkarna.
Predikstolen var ursprungligen placerad ovanför altaret. Den ersattes av en ny 1892, ritad av Gustaf Hermansson, och placerades vid den främre östra kolonnen. Bänkinredningen är sluten i fyra kvarter. Orgelfasad ritad 1881 av Albert Törnquist. Omfattande läktarunderbyggnad med lillkyrka 1992, varvid läktaren byggdes ut. Välbevarat vapenhus med dubbla trappor.

Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860. Del 4, Härjedalen, Jämtland, Medelpad och Ångermanland. 1997

Ramsele nya kyrka planerades närmare det nuvarande samhället redan på 1830-talet, men uppfördes först 1855-57 efter ritningar av Ludvig Hawerman. Byggmästare var J A Lagerstrand, som utformade detaljer efter egna ritningar.

Kyrkan, som är byggd av gråsten, har ett stort treskeppigt långhus och en halvrund utbyggnad för sakristian bakom koret i söder samt ett torn i norr.

Se även tidigare inventeringar.

KYRKOMILJÖN -
Socknen ligger i den sydvästra delen av landskapet. Den omfattar en del av Faxälvens övre dalgång med angränsande skogsmarker. Ramsele nya kyrka ligger i tätorten, som är en centralort i älvdalen. Intill kyrkan ligger kommunalkontoret och flera skolor. Kyrkans läge är högt på den flacka ytan intill en brant sluttning öster om Faxälven, som är djupt nedskuren i landskapet. På älvens västra sida, något söder om den nya kyrkan, ligger Ramsele medeltidskyrka.

KYRKOANLÄGGNINGEN

Kyrkotomten

Kyrkotomten är idag avgränsad av vägar i syd-nordlig riktning på ömse sidor om kyrkobyggnaden, som också är placerad i syd-nordlig riktning. I S gränsar ett tätt, uppvuxet parti tallar. I N en grusad angöringsväg kantad med björkar flankerad av gräsbevuxna ytor, vilka även finns runt långsidorna och koret. Kyrkogården är placerad i V och utbyggd i etapper, bl.a. 1937. Den äldsta delen omsluten av en tät naturstensmur,ca 1, 50 m hög, på insidorna gräsbevuxen. Stigporten - två murade kraftiga stolpar med slätputs, vit målning, krönta med toppiga svartmålade plåtkrön och förgyllda kulor, samt smidesgrindar och sammanhållande överstycke i smide med förgylld krona - leder in på kyrkogården, ej in på kyrkotomten, vilket ger kyrkobyggnaden en utanförstående ställning. Detta är troligen en följd av samhällets kraftiga utbyggnad under1930-50-talet, då planläggningen skapade en faktisk betydelse åt uttrycket "kyrkan mitt i byn". I söder återfinns ett gravkapell uppfört i betong omkring 1942, om- och tillbyggt 1961-62

Kyrkobyggnaden

Ramsele nya kyrka planerades närmare det nuvarande samhället redan på 1830-talet, men uppfördes först 1855-57 efter ritningar av Ludvig Hawerman. Byggmästare var J A Lagerstrand, som utformade detaljer efter egna ritningar.

Kyrkan, som är byggd av gråsten, har ett stort treskeppigt långhus och en halvrund utbyggnad för sakristian bakom koret i söder samt ett torn i norr.

Tornet, uppfört i natursten, som slutar vid överbyggnadens nedre del med löst staplat sprängskravel, har två övre våningar helt i trä, stående panel. Omsogsfullt gjorda trätrappor. Stenskravelplan med urverk fr G. Sehlbergs Gefle urfabrik. Urtavlor i alla väderstreck. Klockornas ljudluckor, fyra par i trä, sneställda ribbor med luftspringor utvändigt svartmålade. Utvändigt finns en karnissvängd huv med urtavlor samt en kraftig fyrkantig lanternin med fönster- i alla väderstreck -korspost, fyra lufter,enkla utåtg. bågar, klena träspröjs, vitmålning och huv (lanterninen ritad av Lagerstrand) med förgyllt klot och spira.

Fasaderna är slätputsade och avfärgade i gulvitt med gråputsad sockel. Samtliga fönster är okopplade, åttalufts med fyra träspröjsade glas, runda avslut, blågrå målning inv, gröna utv. Svag lisenantydning i hörn, kraftigt rusticerade portaler vid mittentreer, rund form, gråmålad puts. Ankare och törnekors flankerar som dekordetaljer i putsen. Putsade fönster- och dörrinfattningar vita. Över långhusentreer finns krönande frontoner i takfoten med centralt inlagda solfjäderformade halvcirkelfönster. Förgyllt kors kröner den öppna frontonen. Kopparklädda pardörrar i portarna. Takbeläggningen var ursprungligen spån, men 1970 omlagt till svartmålad bandtäckt plåt, på tornet kopparplåt. Ingångar finns genom tornet och mitt på långsidorna. Tornportalen flankeras av halvkolonner. Indragen, smal takfot i trä, vit målning.
Senast utv målning av fönster,dörrar, socklar, plåtbeslag o järnräcken 1996-97

Kyrkobyggnaden har stora proportioner, vilket särskilt kommer till synes invändigt. Idag får ca 1000 personer plats här, när den uppfördes något hundratal fler. Utvändigt har arkitekten tonat ned genom att dela upp volymen i delar, tre stora fönster i muren på ömse sidor om mittentréerna. Tornet aningen korta men kraftiga form höjs betydligt med den höa lanterninen.

Via vapenhuset, som har flankerande torntrappor i trä, samt kalkstensgolv, från en ombyggnad 1950-talet, tar man sig in genom två dubbla pardörrar. De yttre, högre, troligen från uppförandetiden. De inre i vindfånget skapade 1932 med fyra fyllningar i vardera och dekorspegel i vardera fyllning. Grå målning.