LÖGDÖ KYRKA

1717 lät Mathias (Mattias) Krapp uppföra ett brukskapell i trä från 1717 med oktagonalt avlångt kyrkorum, kvadratisk sakristia i öster, tillbyggd 1778, samt rektangulärt vapenhus i väster.

Kyrkogården som sträcker sig huvudsakligen öster om kyrkan, anlades först 1830, men är senare utvidgad mot norr.

Lögdö brukskapell ligger idag en aning ensligt till, någon knapp kilometer norr om den ursprungliga bruksplatsen i Lögdö. Med ett tätt skogsparti runt omkring öppnar bruksmiljön upp sig invid Mjällån. Brukskapellet upplevs som mycket välbevarat. Till sin karaktär en anspråkslös träkyrkobyggnad från 1700-talet med en i dessa trakter ovanlig åttkantig form.

KYRKOMILJÖN -
Lögdö brukskyrka ligger i ett skogsområde i Timrå kommun strax väster om Stavreviken, den nordliga kröken av Indalsälvens deltalandskap innan utloppet i Bottenhavet.

Strax intill kyrkotomten i sydväst passerar den gamla bruksvägen med bron över Mjällån som rinner strax nordväst om kyrkan. Lögdö bruksherrgård återfinns längre sydväst på andra sidan vägen. I öster en ladugård och ett timrat magasin.

KYRKOANLÄGGNINGEN -

Kyrkotomten
Runt tomten, som främst breder ut sig mot öster och norr, löper ett vitt staket med två liggande bräder avgränsar tomten utom i norr där ett skogsparti tar vid.

En mindre likbod i trä finns inne på tomten i nordväst, försett med sadeltak. Grusgång som löper runt hela tomten, gräsade gravkvarter. Ett flertal höga björkar utmed staketet och även uppvuxna granar i öster. Entré från vägen strax intill vapenhuset med grindstolpar i granit, dekorklot ovanpå likaså i granit, smidesgrind, svart. Även entré i öster från ladugård.

Kyrkogården sträcker sig huvudsakligen öster om kyrkan, anlagd först 1830, men är senare utvidgad mot norr.

Kyrkobyggnaden
1717 lät Mathias (Mattias) Krapp uppföra ett brukskapell i trä från 1717 med oktagonalt avlångt kyrkorum, kvadratisk sakristia i öster, tillbyggd 1778, samt rektangulärt vapenhus i väster.

Grundsockel av kallmurad natursten. Timrad stomme. Vitmålad liggande och stående brädfodring och spåntak indelat i åtta sektioner, liten lanternin mitt på taket med svängd takhuv och hög smal spira. Även tornet är vitmålat och har ljudöppningar på samtliga fyra sidor med svarttjärade luckor och stora smidda gångjärn. Överst på spiran sitter ett smitt järnkors med kulor på tvärändarna samt flöjel, krönt av en tupp. I flöjeln står genombrutet M K 1717. Vapenhuset och sakristian har sadeltak klädda med tvärskuren spån.

Sex fyrluftsfönster, kopplade, utåtgående, träspröjsade glas på utsida. Engelsk röd målning utvändigt, grå målning invändigt. Breda foder invändigt. Bågformiga avslut.

Kyrkan har två ingångar, huvudingången i väster i vapenhuset och en i söder i sakristian. Huvudingången i vapenhuset med pardörrar, två utanpåliggande fyllningar med ritser i rombmönster, gul målning. Dörromfattning med kannelerade klena lisener som foder, förenklad kornischlist. Brunmålade dörrar insida. Sadeltakets gavel utformad som gavelfält. Dörr till sakristia rombdekorerad enkeldörr. Gul målning

Vapenhuset med obehandlade golvbräder, breda format, stående brädpanel, lika i det välvda taket, vit målning. Hatthylla i norr. Den rundbågiga portalen kring pardörren in till kyrkorummet tycks vara ursprunglig, en valvbåge med imiterande rustika valvstenar av 1600-tals karaktär. Dörrar med diagonalställd, kraftfull rombdekor, rund avslutning, brun målning. Insidan stående breda plank, dekorerat smide på gångjärn.

Runt tomten, som främst breder ut sig mot öster och norr, löper ett vitt staket med två liggande bräder avgränsar tomten utom i norr där ett skogsparti tar vid.

En mindre likbod i trä finns inne på tomten i nordväst, försett med sadeltak. Grusgång som löper runt hela tomten, gräsade gravkvarter. Ett flertal höga björkar utmed staketet och även uppvuxna granar i öster. Entré från vägen strax intill vapenhuset med grindstolpar i granit, dekorklot ovanpå likaså i granit, smidesgrind, svart. Även entré i öster från ladugård.

Kyrkogården sträcker sig huvudsakligen öster om kyrkan, anlagd först 1830, men är senare utvidgad mot norr.

FÖRSAMLING 1995 - HÄSSJÖ

BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 375, år 1900: 189, år 1995: -

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Bruksförsamling som anses bildad 1687. Uppgått i Hässjö (med Timrå) 1932. Befolkningstalen avser Lögdö.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger i ett skogsområde i Timrå kommun strax väster om Stavreviken, den nordliga kröken av Indalsälvens deltalandskap innan utloppet i Bottenhavet. Sydväst om kyrkan passerar bruksvägen med bron över Mjällån. Lögdö herrgård ligger längre sydväst på andra sidan vägen.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING -1717 lät Mathias (Mattias) Krapp uppföra ett brukskapell i trä från 1717 med oktogonalt kyrkorum, kvadratisk sakristia i öster samt rektangulärt vapenhus i väster.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Vitmålad brädfodring och spåntak indelat i åtta sektioner, liten lanternin mitt på taket. I interiören täcks kyrkorummet av ett åttadelat paneltak som bär upp en åttkantig kupol. Altarpredikstol från 1700-talet. Bortsett från sena 1800-talsmålningar i kyrkorummet, har där sannolikt inte varit några genomgripande förändringar i exteriör och interiör. Den åttkantiga planen var ganska ofta tillämpad vid ”kyrkobygge för protestanter”. I kapellet finns en St Göransbild i trä, utförd i början av 1500-talet i Haaken Gullesons verkstad.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 1998.