NORRA FÅGELÅS KYRKA

FÖRSAMLING 1995 - NORRA FÅGELÅS

BEFOLKNINGSTAL: 1805: 1735, 1900: 2746, 1995: 457

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. Södra Fågelås utbruten 1902.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger ensam med prästgård vid trevägskors på sandmark vid Hökensås ostsluttning. På kyrkogården står ett sockenmagasin och en klockstapel, bägge från 1700-talet. Norra Fågelås ligger ca 4 km söder om Hjo.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av långhus med tresidigt avslutat korparti, sakristia i norr, vapenhus framför sydportalen samt gravkor i både norr och söder, senare inredda till grav- respektive dopkapell. Ingång även i västgaveln. Kyrkans byggnadshistoria är inte helt klarlagd. Norra Fågelås är en av Västergötlands få hög- eller senmedeltida salkyrkor (huruvida äldre partier ingår är dock okänt). Avbildningen i Peringskiölds Monumenta att kyrkan ursprungligen varit rakt avslutad i öster. Kyrkans nuvarande planform är resultat av om- och tillbyggnader under 1600- och 1700-talen: det Hårdska gravkoret liksom vapenhuset i söder tillbyggdes troligen vid 1600-talets mitt; vid en ombyggnad 1754 tillkom det befintliga korpartiet och samtidigt tillbyggdes ätten Stackelbergs gravkor i norr. Sakristia av okänd ålder.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Exteriören får sin prägel av det branta, spåntäckta takfallet. Norra Fågelås har i likhet med flera västgötska medeltidskyrkor haft en reslig takryttare över långhuset (konstruktionens nedre del är synlig på kyrkans vind). Det västra gavelröstets tegelblindering är för Västergötlands kyrkor ett ovanligt inslag. Murarna är vitputsade och genombryts av stickbågiga fönsteröppningar, troligen samtida med 1700-talets förändringar. I samband med en genomgripande restaurering 1926-27, efter ritningar av arkitekt Evert Milles, erhöll det Hårdska gravkoret en ny huv, utformad med utgångspunkt från avbildningen i Peringskiölds Monumenta. Kyrkorummets kryssvalv är ovanligt nog av trä och vilar på pilastrar, likaså av trä. Välbevarad inredning från 1600- och 1700-talen, bl. a. predikstol, bänkinredning och orgelläktare. Predikstolen är en gåva från 1667 av generalmajor Johan Hård på Hjällö. Ett tjugotal begravningsvapen samt flera epitafier över socknens adliga finns i kyrkan. Vid 1920-talets restaurering uppsattes ett senmedeltida triumfkrucifix som altarprydnad. Grund läktarunderbyggnad från 1974 efter ritningar av arkitekt Ernst Lefvander.

ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Dopfunten är en gåva från 1651 av fru M. E. Sparre från Almnäs.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.