VÄSTERLANDA KYRKA

Västerlanda kyrka är belägen på en kyrkogård som består av två delar, en äldre och en yngre del som är belägna på två olika höjdnivåer och som förenas genom en lång stentrappa. Kyrkan ligger i öst-västlig riktning mitt på den översta delen, som är trädkantad och i princip rektangulär till formen. Kyrkan är placerad så att den avskärmar kyrkogården mitt på, därför bildas ett nordligt och ett sydligt rum med något olika karaktärer. Hela västra, södra och norra sidan av kyrkogården stöttas av en kraftig stödmur vilket kan relateras till att anläggningen är belägen i en västsluttning. Merparten av anläggningens östra sida kantas av ett smitt järnstaket som tillverkats kring sekelskiftet 1900. Ett modernt, svartmålat järnräcke kantar södra, västra och norra kyrkogårdsdelarna samt delar av östra sidan. På östra sidan växer trädkransen på insidan, i söder och väster står träden på utsidan av räcket.

Kyrkogårdsdelen söder om kyrkan är av medeltida ursprung och fick sin nuvarande sträckning år 1921 då den utvidgades ca 15 meter åt söder. Innan dess hade den utfyllts och avjämnats år 1898-1900 i samband med byggandet av tornet. Samtidigt togs alla gamla gravvårdar bort och klockstapeln som stod några meter söder om det nuvarande tornet revs. Den kyrkogårdsdel som är belägen alldeles norr om kyrkan iordninggjordes år 1926.

Marken närmast kyrkan är grusad, från den smidda grinden i öst leder en gång av betongplattor till de båda portalerna i söder och väst. Söder om kyrkan domineras anläggningen av mycket tätt placerade gravvårdar mellan breda grusade gångar. Till majoriteten av gravplatserna hör gravramar, vilket är ovanligt då sådana oftast tagits bort på många kyrkogårdar. Solitära träd och häckar saknas helt på denna sida och gräsbevuxna ytor förekommer bara i liten utsträckning. Karaktären påminner närmast om den hos sydeuropeiska kyrkogårdar. Även på norra sidan av kyrkan är gravarna tätt placerade, men här finns också någon enstaka rygghäck.

Den yngsta kyrkogårdsdelen, belägen norr om den äldre anläggningen, är ansluten via en lång naturstenstrappa som löper rakt genom en hög terrassmur av gråsten och betong. Den anlades ett gott stycke nedanför de äldre delarna år 1938 efter ritningar av arkitekt Axel Forssén. Markområdet har troligen använts som begravningsplats under koleraepidemierna på 1800-talet. Denna trapetsformade del är stramt uppbyggd med grusade gångar och gravar med gravramar i räta rader mellan rygghäckar. Den inramas av kallmurar samt i väster en högvuxen trädrad. En stödmur i betong som löper i öst-västlig riktning delar upp ytan i två olika nivåer. Entré till denna kyrkogårdsdel finns även i dess sydvästra hörn, där en dubbel järngrind finns uppsatt mellan två mycket kraftiga, kvadratiska grindstolpar i betong med svartmålade metallkors på krönet. Nära denna entré, strax nordväst om kyrkan, ligger bårhuset som uppfördes 1963 efter ritningar av arkitekt Georg Rudner. Denna byggnad är i sin helhet uppförd i betong och har murar klädda i kluven Fjäråsgnejs, kopparklädd dubbeldörr och gräsbevuxet tak.

En ekonomibyggnad med personalutrymmen uppfördes sydöst om kyrkan nära sockenmagasinet kring 1997. Denna byggnad med rektangulär planform har rödmålade och panelklädda fasader, vita fönstersnickerier och knutar samt lackade dörrar.

Västerlanda kyrka är belägen på en kyrkogård som består av två delar, en äldre och en yngre del som är belägna på två olika höjdnivåer och som förenas genom en lång stentrappa. Kyrkan ligger i öst-västlig riktning mitt på den översta delen, som är trädkantad och i princip rektangulär till formen. Kyrkan är placerad så att den avskärmar kyrkogården mitt på, därför bildas ett nordligt och ett sydligt rum med något olika karaktärer. Hela västra, södra och norra sidan av kyrkogården stöttas av en kraftig stödmur vilket kan relateras till att anläggningen är belägen i en västsluttning. Merparten av anläggningens östra sida kantas av ett smitt järnstaket som tillverkats kring sekelskiftet 1900. Ett modernt, svartmålat järnräcke kantar södra, västra och norra kyrkogårdsdelarna samt delar av östra sidan. På östra sidan växer trädkransen på insidan, i söder och väster står träden på utsidan av räcket.

Kyrkogårdsdelen söder om kyrkan är av medeltida ursprung och fick sin nuvarande sträckning år 1921 då den utvidgades ca 15 meter åt söder. Innan dess hade den utfyllts och avjämnats år 1898-1900 i samband med byggandet av tornet. Samtidigt togs alla gamla gravvårdar bort och klockstapeln som stod några meter söder om det nuvarande tornet revs. Den kyrkogårdsdel som är belägen alldeles norr om kyrkan iordninggjordes år 1926.

Marken närmast kyrkan är grusad, från den smidda grinden i öst leder en gång av betongplattor till de båda portalerna i söder och väst. Söder om kyrkan domineras anläggningen av mycket tätt placerade gravvårdar mellan breda grusade gångar. Till majoriteten av gravplatserna hör gravramar, vilket är ovanligt då sådana oftast tagits bort på många kyrkogårdar. Solitära träd och häckar saknas helt på denna sida och gräsbevuxna ytor förekommer bara i liten utsträckning. Karaktären påminner närmast om den hos sydeuropeiska kyrkogårdar. Även på norra sidan av kyrkan är gravarna tätt placerade, men här finns också någon enstaka rygghäck.

Den yngsta kyrkogårdsdelen, belägen norr om den äldre anläggningen, är ansluten via en lång naturstenstrappa som löper rakt genom en hög terrassmur av gråsten och betong. Den anlades ett gott stycke nedanför de äldre delarna år 1938 efter ritningar av arkitekt Axel Forssén. Markområdet har troligen använts som begravningsplats under koleraepidemierna på 1800-talet. Denna trapetsformade del är stramt uppbyggd med grusade gångar och gravar med gravramar i räta rader mellan rygghäckar. Den inramas av kallmurar samt i väster en högvuxen trädrad. En stödmur i betong som löper i öst-västlig riktning delar upp ytan i två olika nivåer. Entré till denna kyrkogårdsdel finns även i dess sydvästra hörn, där en dubbel järngrind finns uppsatt mellan två mycket kraftiga, kvadratiska grindstolpar i betong med svartmålade metallkors på krönet. Nära denna entré, strax nordväst om kyrkan, ligger bårhuset som uppfördes 1963 efter ritningar av arkitekt Georg Rudner. Denna byggnad är i sin helhet uppförd i betong och har murar klädda i kluven Fjäråsgnejs, kopparklädd dubbeldörr och gräsbevuxet tak.

En ekonomibyggnad med personalutrymmen uppfördes sydöst om kyrkan nära sockenmagasinet kring 1997. Denna byggnad med rektangulär planform har rödmålade och panelklädda fasader, vita fönstersnickerier och knutar samt lackade dörrar.