HEJNUMS KYRKA

En medeltida stiglucka finns bevarad på kyrkogårdens norra sida. Hejnums kyrka är murad under 1200-talet. Den består av långhus med smalare, rakslutet kor, västtorn samt en sakristia på korets nordsida; en kraftig strävpelare är murad på kyrkans norra sida i det västra hörnet. Tornet, vilket uppfördes i början av 1200-talet, härstammar från en tidigare, mindre absidkyrka från omkring 1200, vars grundmurar påträffades vid en grävning 1914. Befintligt långhus med kor och sakristia uppfördes i mitten av 1200-talet. Delar av rundbågsfris samt reliefer (jfr Bro) från den gamla kyrkan finns inmurade i nuvarande långhus och kor; kvar från den äldre kyrkan är även långhusportalen med fågelkapitäl, om än i omändrat skick. Ovanför tornets västportal finns en runinskrift, "Botvid stenmästare". Kyrkan har vitputsade fasader och branta sadeltak (långhuset något högre än koret). Tornet, med kolonnettförsedda ljudgluggar, kröns av en åttkantig spira. Långhusets huvudportal har en ovanlig placering på den norra sidan, till följd av kyrkans läge söder om landsvägen. De lansettformade fönstren, med östväggens trefönstergrupp, är alla ursprungliga. Korportalen, med ranksirat tympanon, är troligen utförd av Lafrans Botvidarson (jfr Hellvi). Långhuset täcks invändigt av två tältvalv. Triumfbågen är svagt spetsbågsformad. I kor och långhus finns ornamentala kalkmålningar från omkring 1250, samt rester av 1400-talsmålningar av "Passionsmästaren". Kyrkan genomgick en restaurering 1960 efter förslag av arkitekt Olle Karth.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1996.

Kyrkogården består av en äldre och en yngre del. Den äldre är nära nog kvadratisk och torde inte ha rörts mycket sedan medeltiden, möjligen har den utvidgats något åt söder. Den omges av en trädkrans bestående av äldre träd, askar, kastanjer och lönnar. I dess nordvästra hör står sedan omkr. 1825 ett sockenmagasin. Marken innanför muren ligger något högre än den utanför. Den nya kyrkogården har en oregelbunden plan med omgivande oxelhäck.
De båda delarna omges av en kallmurad kalkstensmur ca 100 cm hög. På kyrkogårdens norra sträckning finns en stiglucka.

Från stigluckan i norr till norra långhusportalen finns en stenlagd gång. Grusgångar finns runt om de båda byggnaderna samt ut mot nya kyrkogården där den bryts upp av en brunn. Nivåskillnaden mellan den lite högre gamla kyrkogården och den lite lägre nya kyrkogården kompenseras med en trappa. Grindar finns på nya kyrkogårdens i dess nordöstra samt i dess nordvästra hörn, båda med järngrindar den förra enkel och den senare med dubbla grindar.

Utanför muren i väster finns en brandstege. Vid stigluckan ligger en fotsten till en medeltida hissanordning.

På kyrkogården finns belysningsstolar (2 st.), stolparna är av trä, lykta av metall. På det gamla sockenmagasinets östra fasad har man monterat fasadbelysningen som utgörs av tre spotlights.
Kyrkogården hade 1996 ca 140 gravvårdar.

Övriga byggnader på kyrkogården
I kyrkogårdsmurens norra sträckning ingår en medeltida stiglucka, uppmurad av kalksten och putsad och vitkalkad. Sadeltak täckt med falar. Portblad med panel lagd i fiskbensmönster. Invändigt med sittnischer i båda sidorna.
På kyrkogården nordväst om kyrkan står ett f.d. sockenmagasin vilket byggdes 1825. Uppfört av trä, med tegeltak. Detta inrymmer numera förråds-, toalett- och personalutrymmen.

Omkring 1200 uppfördes en liten stenkyrka på platsen, med absidkor i öster och långhus i väster. Båda byggandskropparna dekorerades utvändigt med en rundbågefris med figurreliefer. Ett par decennier senare tillfogades ett torn i väster. I mitten av 1200-talet byggdes ett nytt långhus som nästan helt täckte den lilla absidkyrkan, slutligen uppfördes ett nytt kor med sakristia. I dessa nya byggnadsdelar återanvändes figurrelieferna som dekoration. Invändligt dekorerades kyrkan med muralmålningar i valv och på väggar som ett par decennier senare målades över med Kristus som världsdomare ovan triumfbågen. Omkring 1450 dekorerades kyrkan med muralmålningar målade av den berömda passionsmästaren.

Sedan byggnadstiden har inga större förändringar skett med kyrkan, tornhuven byggdes om 1624, ett fönster togs upp i anslutning till predikstolen i slutet av samma århundrade. 1810 reparerades tornhuven, och 1914 lades golvet i kyrkan om.