MÄSTERBY KYRKA

Mästerby kyrkogård är nära nog kvadratisk till sin utformning, den har utvidgats flera gånger under de senaste seklerna: mot norr 1860, mot öster 1890, och mot söder på 1900-talet.

Avgränsningen i söder och väster utgörs av en lågväxande häck på äldre mursula samt trästaket, i öster och norr finns kallmurade kalkstensmurar. Muren i öster är delvis putsad med kalkbruk. Den södra muren mäter 45 m, den östra 73 m, norra 63 m och den västra 63 m.

I den östra muren finns en ingång som stängs med dubbla järngrindar mellan trästolpar, öppning i häcken i söder. Grusade gångar från den östra grinden längs med kyrkans södra fasad där den sammanbinds med gången från söder och bildar en trekant. 3 st. lyktstolpar i anslutning till gångarna.

I kyrkogårdens nordvästra hörn finns tre svärdslipningsstenar.

På kyrkogården fanns 1996 198 st. synliga gravar.

Övriga byggnader på kyrkogården
I kyrkogårdens nordöstra hörn står ett sockenmagasin uppmurat av kalksten, fasaderna är putsade med spritputs och avfärgade grå. Sadeltaket är belagt med spån på tätt undertak. Takstolarna är av bilade virken. Magasinet är tre våningar högt med bjälklag av trä. De två övre våningarna nås via en utvändig trappa och sammanbinds invändigt med en trätrappa.
Den nedre våningen har tre mindre rum: ett torrdass, pannrum samt el-central. De två senare har gjutna betonggolv, och pannrummet har även gjutet tak. Dörrar i den södra fasaden. Allt utvändigt virke är tjärat.

Mästerby kyrka, en västtornskyrka med absidkor, är uppförd i kalksten under tidig medeltid. På kyrkogården finns ett sockenmagasin i sten från omkring 1860. Långhus, kor och absid uppfördes omkring 1200, medan tornet tillkom mot mitten av 1200-talet. Sakristian på korets nordsida är från 1790. Utmärkande för exteriören är det kraftiga tornet med kolonnettförsedda ljudgluggar i två våningar, gavelrösten i alla väderstreck samt en kort spira. Vid tornets uppförande förlades huvudingången till dess sydsida (rundbågig perspektivportal), samtidigt flyttades långhusportalen till norra sidan, där den blev kvinnoingång. Vid 1300-talets mitt höjdes långhusmurarna, och långhuset fick sina två tältvalv (med skulpterade konsoler). Koret täcks av ett kryssvalv, tornrummet av ett tältvalv och absiden har ett hjälmvalv. Absidens två små fönster är ursprungliga. Av långhusets spetsbågsfönster är ett från tiden för murhöjningen, det med glasmålning (Kristusporträtt) från 1300-talets senare hälft, medan övriga fönster är från 1860-talet. En smal rundvälvd triumfbåge bildar gräns mot koret, medan tornrummet i princip utgör en fortsättning av långhuset. Interiörens målningsskrud tillhör Gotlands rikaste, med målningar från 1200- till 1600-talet. 1922 restaurerades kyrkan efter förslag av arkitekt Anders Roland.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1998.

Mästerby kyrka är med undantag för sakristian, som kom till 1790, i sin helhet uppförd under medeltiden. Absidkoret och långhuset uppfördes omkring år 1200 medan tornet byggdes i mitten av samma århundrade. Huvudingången förlades då till tornet och den gamla ingången, långhusets sydportal, flyttades till långhusets norra sida. I mitten av 1300-talet höjdes långhusets murar och valv slogs över både kor och långhus.

Sedan byggnadstiden har endast smärre ändringar gjorts på kyrkans exteriör. Vid en restaurering 1862 belades taken med spån, nya fönsteröppningar togs upp och långhusportalen murades igen.

Tornet reparerades 1887 efter att ha skadats av ett åsknedslag, och 1903 taken förnyades spåntaken efter att kyrkan brandhärjats, även tornhuvens panel byttes ut.

En omfattande restaurering genomfördes 1922 efter ett förslag utarbetat av arkitekt Anders Roland vid Överintendentsämbetet i Stockholm. Muralmålningar togs fram och konserverades. En kamin installerades. Långhusportalen återupptogs, triumfkrucifixet hängdes tillbaka i triumfbågen och bänkinredningen ändrades.

Kyrka har en rik målningsskrud från olika epoker från 1200-talet fram till 1700-talet, renoverad och kompletterad på 1500- och 1600-talen, vilket gör det svårt att avgöra var gränserna mellan de olika tidsperioderna går.

Från omkring 1200 finns målningar i absiden (Kristusfigur) och dekorativa inramningar av sakramentsskåpet och det östra fönstret i koret, samt i en nisch i långhuset (madonnabild). Målningarna i långhusvalven är troligen från 1300-talet. Från 1400-talet finns i långhuset förutom kvadermålning på triumfbågen, en passionsfris och en fyrpassfris även en S:t Kristofferbild och ovan triumfbågen Yttersta domen. I slutet av 1500-talet målades rankor, blommor och basunblåsande änglar i koret. Omkring 1600 tillkom två bilder i koret, David med slungan och Syndafallet, den senare daterad 1633. På 1700-talet målades södra portalens smyg, triumfbågen samt övriga valvbågar.