STENKUMLA KYRKA

Stenkumla kyrka är byggd i sten under medeltiden. Den består av ett närmast kvadratiskt långhus med smalare rakslutet kor, västtorn samt en sakristia på korets nordsida. Tornet uppfördes under 1200-talets förra hälft till en kärnkyrka från 1100-talet; mindre rester av denna kyrka återfinns i tornets östmur. Det nuvarande koret byggdes omkring 1250. Omkring 1300 uppfördes nuvarande långhus, samtidigt höjdes tornet och koret fick sitt spetsbågiga östfönster; även sakristian torde härstamma från denna tid. Långhusets gotiska sydportal är försedd med ornerade kapitälband (jfr Etelhem); korportalen och tornets västportal är av romansk typ. Förutom östfönstret har koret ett smalt spetsbågsfönster i söder, liksom långhuset; inga fönsteröppningar, förutom sakristians, finns på norra sidan. Tornet har sidogallerier i norr och söder samt kolonnettförsedda ljudgluggar i två våningar; det avslutas med gavelrösten i alla väderstreck och en åttkantig spira. Långhuset täcks invändigt av fyra tältvalv uppburna av en smäcker mittkolonn med ornerade kapitäl (diamantband och palmetter). En vid spetsbågig muröppning leder till koret, medan ringkammaren avgränsas från långhuset av en satt kolonn mellan två rundbågar. Kor och ringkammare täcks av varsitt tältvalv, i korvalvet är en s.k. ljudkruka inmurad. Långhusets kalkmålningar är utförda av "Passionsmästaren" vid 1400-talets mitt. I korfönstren finns rester av medeltida glasmålningar. Ristningar, föreställande bl.a. skepp, finns på ringkammarens väggar. Kyrkan restaurerades 1952 efter förslag av arkitekt Erik Fant.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1996.

Stenkumla kyrkogård är näst intill kvadratisk med kyrkan i den nordöstra delen. Jord är påfylld i nordväst och söder på grund av för tunt jordlager. Stentrappor leder upp till de högre nivåerna.
Kyrkogården är omgiven av en kallmurad mur av kalksten. I nordväst löper en häck.

På kyrkogården fanns 1996 ca 185 st. synliga gravar. En minneslund är anlagd i kyrkogårdens nordöstra hörn.

Övriga byggnader på kyrkogården
På kyrkogården finns inga andra byggnader än kyrkobyggnaden.

Stenkumla kyrka byggdes under 1200-talet, dock har på platsen funnits en 1100-talskyrka, av vilken murrester finns kvar i den nuvarande byggnaden (i tornets Ö del). Kyrkans äldsta del är just tornet som uppfördes under 1200-talets första hälft. Koret och sakristian kom till vid mitten av samma århundrade medan långhuset uppfördes i slutet av 1200-talet eller om¬kring år 1300.
Kyrkan är liksom de flesta andra gotländska medeltidskyrkor uppförd av kalksten. Endast smärre förändringar har gjorts sedan medeltiden, bl.a. sänktes yttertaken och belades med tegel i början på 1700-talet. 1702 gjordes en större reparation av tornhuven. En större restaurering utfördes 1952, då kyrkan putsades om utvändigt och försågs med nya taktegel, invändigt installerades elektrisk uppvärmning.